Organiserad brottslighet i Göteborg

I Göteborg och Malmö beskrivs läget när det gäller organiserad brottslighet, socialt utanförskap och segregation som särskilt allvarligt. Så här beskriver polisen i Göteborg utvecklingen i staden under de senaste 30 åren i en rapport om organiserad brottslighet som gjorts av Brå:

Organiserad brottslighet är långt från någon ny företeelse i Göteborg. En tillbakablick enbart trettio år tillbaka i tiden, till 70- och 80-talen, ger en bild av ficktjuvsligor samt grupperingar som ägnade sig åt grova stölder och rån. Den organiserade brottsligheten var mest inriktad på tillgreppsbrott av olika slag. Narkotika ingick också i den kriminella hanteringen. Till stor del handlade det om enskilda individer som samarbetade med varandra. De var ofta sammanbundna av att de hade samma etnicitet eller var inriktade på samma typ av brottsupplägg. Vissa av dessa individer hade sitt ursprung i Jugoslavien och närliggande länder. Rånturnéer skedde även utomlands, men med Göteborg som bas. Stöldgods kunde också omsättas utomlands.

Det kriminella landskapet har förändrats

Under denna tidsperiod var den kriminella miljön i Göteborg inte särskilt våldsam. Mord och andra grova brott hade sällan koppling till organiserad brottslighet.

Sedan 15 år tillbaka i Göteborg sker dock, enligt intervjuade poliser, en större andel av det dödliga våldet i kriminella miljöer. Poliserna lyfter även fram att våldsanvändningen har blivit mer hänsynslös genom att det förekommer fler skjutningar på allmän plats med stor fara för allmänheten. Som illustrativa exempel nämns en skjutning på Näsets badplats år 2001, en skjutning på en bensinstation år 2011, en skjutning och handgranatssprängning på Avenyn år 2003 och en sprängning på Storgatan år 2006.

En annan stor förändring är utvecklingen av utpressningsbrott. För trettio år sedan förekom i princip inte utpressning. Det är en kriminalitet som började segla upp för 10–15 år sedan, och enligt intervjupersonerna är det numera en tämligen vanlig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

Ensam är inte stark

En annan tydlig förändring i den kriminella miljön i Göteborg är att det har blivit viktigare för kriminellt belastade individer att tillhöra någon form av konstellation. De så kallade broderskapsgrupperingarna med namn och olika attribut som signalerar gängtillhörighet har en förhållandevis kort historik. För Göteborg innebar det en vändpunkt när Gamlestans MC år 1996 blev officiell hang aroundklubb till Hells Angels.

Polisens spanare följde utvecklingen under beteckningen ”Änglavakt”. Enligt intervjuade poliser var brottsligheten till en början tämligen begränsad och handlade mest om illegal försäljning av alkohol.

Sedan dess har det tillkommit flera olika broderskapsgrupperingar i Göteborgsområdet. En del har endast funnits under en begränsad tid för att sedan försvinna och en del har stannat kvar. Det gäller både olika mc-gäng med tillhörande supporterklubbar och supportergrupper och andra namngivna gäng med tydligt medlemskap.

Parallellt med att broderskapsgrupperingar började bildas i Göteborg skedde även en utveckling där tungt kriminella personer med en stark förankring i vissa förorter eller familjer bildade nätverk. Enligt intervjuade poliser kunde denna tendens skönjas för första gången i början av 1990-talet. Det började med att kriminella personer med förankring i vissa stadsdelar gjorde stöldturnéer. Med tunga personbilar körde de in i butiker och stal kläder och kapitalvaror. Därför fick de inblandade det polisiära smeknamnet ”BMWligan”. Vissa av dessa personer finns fortfarande kvar i den kriminella miljön och har enligt polisen inspirerat och lärt upp en ny generation kriminella ute i Göteborgs förorter.

Geografiska territorier knutna till bostadsområdet

Sedan millenniumskiftet har det dykt upp fler kriminella nätverk som är knutna till förorter eller bostadsområden. I dessa kriminella nätverk finns sedan tidigare kunskap om avancerade stöldbrott av kläder och kapitalvaror samt inslag av utpressning. Polisen började sätta etiketter på dessa nätverk där de kopplade ihop förortsnamn med epitetet gäng.

För 5–10 år sedan började polisen även se tecken på att en del av dessa nätverk började kontrollera vissa geografiska territorier i sina bostadsområden. Territorierna är inte särskilt stora, utan det rör sig om någon gata eller två. Nätverken vill äga sin egen kriminella marknad och inte släppa in andra aktörer. I mångt och mycket är dessa revir knutna till narkotikahandeln. Det finns även några brottsaktiva familjer och släkter som har vissa inslag av territoriell kontroll, vilket ger ytterligare en dimension till förortsproblematiken.

Förorterna har även fått stor uppmärksamhet genom upplopp där stenkastning skett mot poliser och andra representanter för myndigheterna. Polisbilar har också stuckits i brand.

Fler konstellationer ger fler konflikter

Våldsbrott med bland annat flera mord följde i spåren av utvecklingen med broderskapsgrupperingar och spänningarna ökade när även personer i förorter eller med anknytning till vissa familjer trädde fram på brottsscenen. Framför allt blev det mer konflikter. Även om konflikterna ofta har en personlig grund och gäller mellan individer – och inte mellan grupperingar – tenderar de att eskalera när dessa personer har en tillhörighet till andra kriminella i broderskapsgrupperingar, förorter eller familjer.

När dessa konflikter tog sin början för 10–15 år sedan började kriminellt belastade individer beväpna sig i större utsträckning än tidigare. Kombinationen aggressiva personer i en konfliktfylld miljö, förekomsten av grupperingar och tillgång till mycket vapen har lett till en rad skjutningar. Att personer är påverkade av narkotika eller dopningspreparat bidrar också till våldsanvändningen.

Idag är det en förvärrad situation där nätverk med familjebas, etnisk bas och så kallade broderskapsgrupperingar har brett ut sig. Den organiserade brottsligheten i Göteborg kan grovt delas in på följande sätt:

· enskilda personer som bor på olika håll i staden och är sammanbundna av nätverk, vissa av dem har band till andra länder eller geografiska regioner
· personer som har en förankring i bestämda förorter eller stadsdelar
· personer som tillhör bestämda familjer, som i sin tur är knutna till bestämda förorter eller stadsdelar
· personer som ingår i broderskapsgrupperingar.

Vidare:

En vanlig missuppfattning är att medlemmarna i de kriminella organisationerna eller gängen utför de vinstdrivande brotten tillsammans som en homogen grupp. I själva verket samverkar kriminella individer med olika bakgrund och tillhörighet – med eller utan västar och gängtatueringar – genom att göra kriminella affärer med varandra eller genom att genomföra kriminella projekt tillsammans (jfr Korsell, Skinnari och Vesterhav 2010). Det är individer som agerar, inte organisationer, inte heller organisationernas medlemmar som grupp.

När ett kriminellt projekt ska genomföras går de individer som är tillgängliga eller lämpliga samman i en ad hoc-gruppering. Den kan liknas vid en tillfällig konstellation för kriminell samverkan i ”brottsceller”. Ofta krävs en gruppering för att kunna genomföra det kriminella projektet, och personerna tas in för att utföra olika funktioner. Enskilda aktörer anlitas för specifika uppgifter beroende på kompetens. En del är duktiga på narkotikasmuggling, någon kan hantera svartarbetet i byggbranschen, andra är inriktade på utpressning, transportstölder och så vidare. En ad hoc-gruppering kan också genomföra flera projekt efter varandra och därför ha en  längre tidshorisont.

När det gäller den organiserade brottsligheten är det lätt att fastna i antal personer, varaktighet och sådant. Det som är farligast, det största hotet, är de konstellationer som inte är så starkt strukturerade. De är väldigt svåra att angripa eftersom personer är lätta att ersätta.
(Intervjuperson, Polismyndigheten Västra Götaland)

Kort sagt kan de kriminella nätverken i Göteborg delas in i fyra grupper, broderskapsgrupperingar (MC-gäng och så kallade fängelsegäng), familjebaserade gäng, gäng baserade på geografiskt område (stadsdel, gata) och etniskt baserade gäng. Blandningar mellan dessa finns och individer byter ofta tillhörighet samt samarbetar över gränserna för vissa brott och i många olika sammanhang.

Av den första typen gäng så är Original Gangsters (OG) kanske det mest kända förutom mc-gängen Hells Angels och Bandidos. OG saknar idag vad jag kan förstår betydelse i Göteborg, om det ens  finns. Andra sådan gäng är Brödraskapet Wolfpack och Asir. Även de två senare har fått minskad betydelse.

Familje/klan/släktbaserade gäng är ofta svårare att direkt ta på, men det finns tendenser till sådant i Naserligan och det fanns i gängbildningen kring Rade Kotur. Det senare var dock i huvudsak ett etniskt gäng och det finns också sådana tendenser i Naserligan som ju också kallas Albanligan. Bland kända familjer med kriminellt  rykte fanns på 1970-talet familjen Magnusson, idag finns bl.a. familjen Alikhan.

Geografiskt baserade gäng är och varit olika typer av ungdomsgäng som periodvis funnits, som Biskop 418 och Backa Kids för att nämna två som begåvats med egna namn. Inget av dem existerar väl som sådant idag. Liknande gäng finns dock i många stadsdelar fortfarande. Det finns även tyngre kriminella gäng med lokal anknytning, exempelvis Gårdstensalliansen och Backagänget. I det sistnämnda spelar och å släktförhållanden en viss roll och det gör det sannolikt inom Gårdstensalliansen också. Gårdstensalliansen hade också kopplingar till vissa familjer med företagsverksamhet i nordöstra Göteborg på samma sätt som gäller det mycket bättre kartlagda Södertäljenätverket.

Detta är den först inledande delen i en serie inlägg om den organiserade brottsligheten i Göteborg, jag har skrivit inlägg om detta för några år sen också, men de inläggen börjar bli lite föråldrade i vissa aspekter. Några av dessa är:

  1. Göteborg – gangsterstaden
  2. Organiserad brottslighet gynnas av krisen
  3. Bandidosledare inför rätta för bombdåd
  4. Gangstergängens husaffärer
  5. Fiaskorån, gangsterkrig och gängen
  6. Hisingens gatugäng
  7. Gängen i nordöstra Göteborg
  8. Skottlossning i västra Göteborg – gängen i väster
  9. Gangstermiljöerna i Göteborg
  10. Bikerkulturen och Göteborg – Hells Angels
  11. Bikerkulturen och Göteborg – Bandidos
  12. Bikerkulturen – en annan bild
  13. Bikerkulturen och Göteborg- 1970-talet, del 1
  14. Bikerkulturen och Göteborg – ryggmärkesklubbar
  15. Bikerkulturen och Göteborg – 1970-talet, del 2

Jag har också skrivit två inlägg nyligen som är relaterade till problemet med organiserad brottslighet:
Parallellt kriminellt samhälle har vuxit fram
Majoriteten dömda brottslingar återfaller inte i brott

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements