Sykes

Del 8 av 8 i serien Hull Connection

Den förste i familjen Sykes som började med handel, import och export, i Hull var Daniel Sykes (1632-?). Han var gift med Deborah Oates från Pontefract. Två gånger var han borgmästare i Hull och han blev mycket rik genom rederi- och handelsverksamhet. En son överlevde tilll vuxen ålder, Richard Sykes (1678-1726). Richard Sykes var Hulls största järnimportör vid sidan av familjen Maisters. Tredje handelsman i storleksordning var Mark Kirkby. Hans dotter Mary Kirkby (-1714) var gift med Richard Sykes i dennes första äktenskap. I sitt andra äktenskap var han gift med Martha Donkin (-1726). Deras son Joseph Sykes (1723-1805) tog över familjeföretaget tillsammans med halvbrodern Richard Sykes (1706-61). De två bröderna delade senare företaget i två delar. De dominerade importen av järn från Sverige och köpte sannolikt i huvudsak från Tottie, Arfwedson och Jennings.

Richard Sykes ärvde sin mors bror Mark Kirkby och blev innehavare till godset Sledmere år 1748. Egendomen utvidgades av Richard Sykes. Han var också high sheriff av Yorkshire från 1752. Vid hans död ärvdes hans gods av brodern Mark Sykes (1711-1783). Denne ärvdes i sn tur av sin son Christopher Sykes (1749-1801), det enda av hans barn som levde när han dog. Christopher  Sykes var parlamentsledamot för Beverley och gift med Elisabeth Egerton of Tatton (-1803) som var en rik arvtagerska med stora egendomar i Cheshire. De utvidgade Sledmeregendomen kraftigt.

Joseph Sykes fortsatte med järnhandelsverksamheten efter att brodern lämnat den kring 1750 och 1750 kontrollerade familjerna Sykes och Maisters 60% av Hulls järnimport. Andra importörer var Broadley och Williamson. Även Joseph Sykes var politiskt aktiv:

Joseph Sykes was an active member of local government. He was chamberlain in 1751, sheriff in 1754 and mayor of Hull in 1761 and 1777. His younger sons followed in his footsteps, John Sykes being sheriff and mayor in 1789 and 1792, Nicholas Sykes (c. 1765-1827), being alderman and then mayor of Hull and Daniel Sykes (1766-1832), being recorder and MP for Hull. His grandson by his eldest son, another Richard Sykes, inherited the estates at West Ella and Kirk Ella and was responsible for building the unique estate village (all in the fashion of the first whitewashed cottage of 1753) and the school which was built in 1838.

Även Joseph Sykes köpte upp mark, i hans fall kring en plats med namnet Kirk Ella, hans son Richard Sykes (1755-1832) övertog landegendomarna och utvidgade dem än mer medan sonen John Sykes (1763-1813) blev delägare i firman. Även familjen Wilberforce var delägare i firman liksom familjen Smith. Familjen Sykes ägde i sin tur andelar i familjen Wilberforce handelshus. Joseph Sykes var gift med Dorothy Twiggs. Sonen Daniel Sykes var gift med Isabella Wright.

Vissa järnkvaliteter från Sverige var mer eftertraktade och det gällde främst vallonsmidet från Uppland. Allra mest eftertraktat var stångjärn från Leufsta. Därför uppstod i praktiken en slags monopol vad det gällde importen av detta järn till Storbritannien och Joseph Sykes & Sons var Hulls representant i den kartell som försökte upprätthålla monopolet. Andra deltagare i kartellen var Graffin Prankard i Bristol och familjen Shore i Sheffield. Samuel Shore d.ä. (1676-1751) var gift med Jane Sykes (1681-1750), dotter till George Sykes. Sannolikt var denne släkt med Hull-familjen Sykes:

Merchants tended to specialize in particular trades. It was from Joseph Sykes & Sons, who later secured a virtual monopoly of the trade, that the Huntsmans obtained the supplies of Swedish iron necessary for the production of crucible steel. (fn. 59) But specialization was rarely complete. The timber merchants Haworth & Stephenson handled Norwegian iron, imported hemp and flax from the Baltic, and traded with Holland in ironmongery, lead, and cloths. (fn. 60) The Maisters were principally iron and tar importers, but they also exported lead to France and corn to Portugal and Spain. (fn. 61)

Most of the important merchant houses employed inland correspondents and travellers, and also oversea factors to advise them on the state of the market and to place orders. For several generations such families as the Maisters, Mowlds, and Wilberforces had at least one member representing them in Scandinavia or Russia. (fn. 62) The house of Haworth & Stephenson enjoyed the services of Thomas Fearnley, a merchant who settled in Norway in 1753. In order to evade the customs regulations Fearnley visited the Swedish district of Uddevalla to assemble timber cargoes which were then shipped from Norway. The factor sometimes arranged the means of payment. As soon as a cargo was loaded a bill of exchange was drawn on the importer; it was customarily at two months’ sight and for preference payable at London. A more favourable rate on foreign financial centres would occasionally lead to bills being drawn on them. Fearnley, for example, arranged in 1754 to draw on J. A. Crop & Co., of Amsterdam, when it should be of advantage, and did so at thirty days’ sight in the same year. The Fearnley letters and accounts also make it clear that some degree of barter persisted throughout the 18th century in the Hull timber trade. (fn. 63) Similar conditions no doubt prevailed in other trades and would help to explain the rarity of complete specialization.

The Hull merchants became a powerful and wealthy group which dominated the life of the town. Many of them were active in politics, local government, and the administration of charities, and they formed effective caucuses in the controversies which surrounded the improvement of the harbour.

Joseph Sykes dotter Mary-Anne (Marianne) Sykes var gift med Henry Thornton. Familjen Thornton var en framstående handelsfamilj från London, som hade intressen i sockerbruk (Thornton, Watson & Co) i Hull och familjemedlemmar bosatta i St. Petersburg där de hade handelsföretag och verkade som brittiska faktorer. Familjen var dock ursprungligen från Hull. Sonen Nicholas Sykes (1765-1827) dotter Martha Sykes var gift med Henry Venn och dottern Fanny Sykes var gift med Matthew Babington. Alla var de nära allierade med Wilberforce.

De korsvisa äktenskapen fortsatte i ytterligare ett antal generationer. Rose Mary Babington, dotter till Matthew Babington och Fanny Sykes var gift Charles John Elliot som var barnbarn till Henry Venns syster. Henry Sykes Thornton, son till Henry Thornton och Marianne Sykes var först gift med Harriet Dealtry och sedan med hennes syster Emily Dealtry. Deras dotter Emily Thornton var gift med Cam Sykes, son till Joseph Sykes som var son till Nicholas Sykes. En annan son till Joseph Sykes var gift med Margaret Rose Dealtry, syster till Henry Thorntons två fruar. Alla dessa familjer inklusive familjen Wilberforce med William Wilberforce i spetsen tillhörde en evangelisk kyrka som kallades för Clapham-sekten.

Från 1770-talet köpte Joseph Sykes & Son i huvudsak sitt järn från Tottie & Arfwedson medan Mowld & Williamson, det andra stora importföretaget i Hull i slutet av 1700-talet i stor utsträckning köpte från John Hall & Co i Göteborg.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Fenwick – från Hull till Helsingör