Media och skottlossningar i förorten

Ungdomsföreningen Pantrarna i Biskopsgården som står för en vettig social kamp och en bra inriktning på hur problem i förorten ska brytas och bekämpas har med anledning av det senaste mordet i Biskopsgården skrivit ett inlägg om hur media bemöter mord och skottlossningar i förorterna:

Men Pantrarna har talat om dessa problem länge. När den unge mannen som i media har kallats för 23-åringen men vars namn var Diren kallblodigt sköts ner var det inte första gången han blev utsatt för grovt våld. I januari i år blev han skjuten i axeln.

Våldet omger oss, det uppstår i mörkret under de gatlyktor som politikerna släcker för att spara pengar, och i hopplösheten hos en generation som saknar jobb och framtid. Efter att ha blivit skjuten i axeln gick Diren med i Pantrarna, en social rörelse som arbetar för upprustning av förorten. Pantrarna vädjade i Januari 2012 till tjänstemän och politiker i stadsdelsnämnden om satsningar för att förebygga detta sorts våld mellan unga.

Svaret från de folkvalda var: Detta är inte en politisk utan en polisiär fråga.
Detta svar ger man trots att Direns hem, Biskopsgården, är en stadsdel som präglas av hög arbetslöshet och ett valdeltagande på bara 65 %. Det är en plats där enbart 35 % av eleverna lyckas gå ut grundskolan med godkända betyg, där nio av tio bostäder är byggda för över fyrtio år sedan och där det finns noll fritidsgårdar för äldre ungdomar.

Pantrarna har uppstått som ett svar på dessa förhållanden. Pantrarna arbetar för upprustning av förorten och är ett alternativ till negativa förebilder och attityder. Pantrarna är emot våld, emot kriminalitet, emot gäng.

När media skriver om våldet i förorter beskrivs offren oftast som kriminella och kända av polisen. Istället för att undersöka och beskriva den sociala miljön, skapar man en bild av att våldet bara finns i förorterna och bara angår förorterna.

Göteborgs-Postens publicering av fullständigt obekräftade rykten om att brottsoffret Diren är en del av en negativ struktur, har lett till svartmålning av offret som individ. Det är inte underligt att Turkisk media i söndags kväll informerades av dessa rykten och påstod att “mordet på vår vän och bror var en intern uppgörelse bland Pantrarna”.

Samhället sviker oss som lever i förorten. Media sviker våra döda.

Det är ett problem med detta inlägg. Diren Öz som är hans fullständiga namn utsattes för ett mordförsök redan i januari. Han är känd sen tidigare för bråk, våld och skottlossningar mellan gäng i Biskopsgården och gäng i Backa. Han levde med skyddad identitet, så sannolikt var han hotad på något sätt. Orsaken till det kan vi spekulera i, men det som oftast nämns är att han skulle ha mördats på grund av den gamla konflikten mellan Backa och Biskopsgården eller att han pratat med polisen. Han var på kriminellt språk en tjallare eller en golare i så fall.

Att prata med polisen är det inget fel med, men det är onekligen farligt. Gamla kriminella kompisar från olika gäng brukar inte uppskatta sådant. Men observera att det inte på något sätt är bekräftat att han skulle ha börjat samarbeta med polisen. Detta sagt även om det hade varit en bra sak. Att hävda att han pratat med polisen är ingen svartmålning utan vitmålning. Att media har skrivit om detta är inget att klaga på som jag ser det. Det är fullt relevant med tanke på mordoffrets bakgrund.

Diren Öz hade alltså kontakter med Pantrarna, det framgår ovan, det har framgått i vanlig media och på andra sätt. Det kan mycket väl vara så att han lämnat den kriminella banan (också det kan vara farligt och en anledning till att man riskerar bli mördad), de flesta ungdomskriminella gör det. Men även de två personer som var misstänkta för att ha skjutit honom har kontakter med pantrarna. En av dem har  (eller har haft) centrala uppgifter i föreningen. Det mesta tyder nu på att de är oskyldiga och många hävdar att de istället är vänner med den mördade Diren Öz. Det är därför inte underligt att det blir spekulationer om mordets eventuell koppling till Pantrarna. Där tycker jag inte media gjort nåt fel, snarare har de varit återhållsamma på denna punkt.

Den koppling som turkiska media gjort om intern uppgörelse inom Pantrarna har såvitt jag vet bara förekommit på nazistiska och rasistiska sajter i Sverige. Det är intressant att turkisk media tycks lita på sådana oseriösa sajter. Uppgiften känns verkligen inte rimlig på något sätt. Att Pantrarna skulle förknippade med grovt gangstervåld är helt enkelt inte trovärdigt.

Att våldet i grunden har sociala orsaker är jag helt överens med Pantrarna om. Jag är också överens med dem om att media snabbat halkar in på teorin om uppgörelser mellan kriminella när det gäller mord med skjutvapen och skottlossningar i förorten. Men det senare är inte underligt. Skjutvapen används främst av ungdomar och unga män som ingår i ett kriminellt nätverk eller gäng. Mord med skjutvapen begås i flertalet fall av gängkriminella. Skottlossningar mellan unga män och ungdomar är vanligare i förorten än i innerstaden. Våld och mord är vanligare i innerstaden. Men där handlar det främst om misshandel och knivskärningar på fyllan. Mord i hemmet, också där knivskärningar och knytnävsvåld, är ungefär lika vanligt i alla fattiga stadsdelar, men ovanligare i rika. Det finns alltså en reell koppling mellan skjutvapen-förort-gängkriminella. Att media snabbt gör den kopplingen beror alltså helt enkelt på att verkligheten faktisk är sådan. Det är alltså inget konstigt med medias agerande och skrivande så långt.

Problemet är att media inte går längre. Man ger ingen bakgrund till varför saker och ting är som de är. Varför folk begår brott, varför det finns gängvåld, varför fattigdom och stora klyftor leder till ökat gängvåld. Inte heller skriver man om hur man ska kunna få stopp på på den negativa utvecklingen, hur man ska förhindra ökade klyftor, ökad bostadslöshet, ökad arbetslöshet och ökad fattigdom.  Det är genom att lösa de problemen man också kan lösa problemen med gängkriminalitet. Men det tar tid. På denna punkt är jag helt överens med Pantrarna och ser dessutom de politiker som förnekar problemens grundläggande sociala karaktär som ett problem i sig.

Under tiden så är våld och mord en polisiär fråga. Det krävs polis, en statlig våldsapparat för att hantera icke-acceptabelt våld i ett samhälle. Det krävs polisiära insatser för att få bukt med våld och för att lösa mord. Att man accepterar att det behövs en pols innebär dock inte att man accepterar de övergrepp oc som polisen ofta begår mot ungdomar i förorten. På denna punkt verkar det som om jag inte är överens med Pantrarna och då menar jag att deras trovärdighet havererar. Genom föreningens klara koppling till mordoffret och två misstänkta (antagligen inte längre misstänkta) är deras tveksamheter mot att betrakta gangstervåld som ett polisiärt ärende naturligtvis lite problematiskt. Det är som jag ser det såväl ett politiskt, socialt som polisiärt problem.

Som jag ser det så sköter politikern i Göteborg och Biskopsgården inte sitt jobb, media tar inte ansvar för sina skriverier och föreningen Pantrarna som pekar på dessa saker är tyvärr inte trovärdiga. De enda som kan sägas sköta sitt jobb och är hyfsat trovärdiga i det konkreta fallet är ju faktiskt polisen. Detta oavsett om de i andra sammanhang begår och har begått diverse övergrepp.

Läs också:

Ett tryggare Sverige – bekämpa brotten och brottens orsaker
Ett tryggare Sverige – om den organiserade brottsligheten
Brottslighet i arbetarområden
Brottslighet och klass
Brottslighet och ungdomar
Brottslighet och etnicitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements