Roos – Jakobstad och Gamlakarleby

Familjen Roos var i flera generationer framgångsrika köpmän och redare i Jakobstad och Gamlakarleby. Johan Persson Roos (1680-1726) var den förste handelsmannen av nån betydelse i familjen. Han son Erik Roos (1712-59) var sen en framgångsrik köpman och redare i Jakobstad. Genom sin verksamhet byggde han upp en ansenlig förmögenhet. Sonen Anders Roos d.ä. (1750-1810) fortsatte faderns verksamhet vid dennes död och fick burskap år 1774. Han var gift med Maria Elisabeth Rahm (1759-1803) dotter till Gamlakarleby-handelsmannen Henrik Rahm och fick även burskap i Gamlakarleby dit han flyttade 1779. Han övertog en del av sin svärfars affärsverksamhet och tillsammans grundade de en finbladig såg i Lahnakoski på 1780-talet. Anders Roos d.ä. blev snabbt en av stadens mest betydelsefulla handelsmän och redare. I början av 1800-talet var han förmodligen Finlands rikaste handelsman.

Samtidigt drev Anders Roos d.ä. till en början också rederi- och handelsverksamhet i Jakobstad, men denna övertogs snart av brodern Johan Er:son Roos (1753-1814). Den senare var gift med Maria Elisabeth Reinius (1759-1840), dotter till handelsmannen, redaren, skepparen och rådmannen Herman Reinius (1725-96) i Gamlakarleby och hans fru Maria Elisabeth Falander (1734-1813).  Paret Johan Roos och Maria Elisabeth Reinius fick en rad barn, sonen Carl Abraham Roos (1788-1882) var kapten och redare samt gift med Wilhelmina Malm (1798-1874), dotter till köpmannen Kilian Niclasson Malm (1771-1813).

Med hjälp av sitt kapital kunde Anders Roos d.ä. överleva även depressionerna. Han lyckades därtill utnyttja de konjunkturuppgångar inom den internationella handeln som följde på det amerikanska frihetskriget och på revolutionskrigen. År 1804 ägde han ensam sju skepp, vars sammanlagda fraktkapacitet utgjorde ca 40 % av hela stadens kapacitet. I slutet av 1700-talet byggde Anders Roos d.ä. upp sin handelsflotta i snabb takt. År 1807 hade han redan sju fregatter och en brigg i sin ägo. Fartygens kapacitet uppgick tillsammans till ca 890 läster eller ca 35 procent av Gamlakarlebys hela fartygsbestånd. Han var som redare inriktad på Medelhavet och hans fartyg tog stor del i trampfarten mellan Storbritannien och Medelhavet liksom i Medelhavet. Anders Roos d.ä. och hans son Anders Roos d.y. ägde största delen av sina fartyg ensamma, medan andra finländska redare föredrog samägande. Roos ägde också ett varv som låg på Soldatskär. Utöver det ägde han också hälften i stadens tobaksfabrik, delar av Gamlakarleby och Kalajoki beckbruk, och halva Raumankari såg i Himango.

Handelshusets näste representant var Anders Roos den yngre (1785-1842). Han fick en bra utbildning, först vid Åbo Akademi och senare i England. Han deltog redan som 17-åring i faderns affärsverksamhet, blev undantagsvis myndigförklarad redan som 19-åring och fick borgarrättigheter när han var 24 år. Samma år (1809) gifte han sig med Maria Sofia Lindskog (1787-1856), dotter till Jakobstads rikaste man, Adolf Lindskog (1751-1836) och Anna Catharina Niclasdotter Malm (1762-1833). När Gamlakarlebys handelsflotta var som störst runt år 1830, ägde Anders Roos d.y. nästan en tredjedel av flottan. Han ägde även flera sågar och bräder var en viktig exportvara för handelshuset.

Av döttrarna till Anders Roos d.ä. var Brita Maria Roos (1780-1819) gift med handelsmannen Pehr Malm Sr (1768-1827), Hedvig Gustava Roos med kommerserådet och köpmannen Johan Franzén (1784-1849) i Uleåborg, Christina Catharina Roos (1781-1829) med köpmannen Johannes Riska (1773-1821),  Anna Sophia Roos (1784-1850) med handlanden Gustaf Riska (1777-1824) i Gamlakarleby, bror till Johannes Riska, och några andra var gifta med ämbetsmän och adelsmän i Stockholm och på andra platser.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

2 svar på “Roos – Jakobstad och Gamlakarleby”

Kommentarer är stängda.