Den svenska narkotikapolitiken där all kontakt med knark är brottslig leder till övergrepp mot ungdomar och till hög dödlighet bland missbrukare. Det skriver två läkare i SVD och jag håller med:
Veckorna innan stormötet slog Citypolisen i Stockholm till mot Åsöskolan och tog godtyckligen in barn och ungdomar på förhör. Man utsatte därtill många för integritetskränkande urinprov som i samtliga fall visat negativt. Patrick Widell på ungdomsroteln, Citypolisen, var ändå nöjd med insatsen då den enligt honom haft en avskräckande effekt.
I kriget mot narkotikan har polisen fått fria händer att både skrämma och frihetsberöva barn och ungdomar. Detta är i sig en oroväckande utveckling.
[…]
Sverige är bland de länder i Europa med högst dödlighet bland missbrukare. Närmare 420 personer dog som resultat av sitt missbruk år 2010 (CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Regeringen beställde av den anledningen en så kallad missbruksutredning som bland annat pekade på organisatoriskt kaos inom beroendevården. Än i dag har man inte åtgärdat många av de brister som utredningen presenterade. Istället har man ökat anslag och givit mer befogenheter till polismyndigheter runtom i landet med målet att minska efterfrågan på narkotika.
Det finns ingenting som kan visa att den svenska narkotikapolitiken är framgångsrik. Det finns inga skillnader i utvecklingen av missbruket och bruket. Men länder med en mer liberal narkotikapolitik, där enskilt bruk inte är kriminellt, har mindre dödlighet bland missbrukare. Dessutom slipper oskyldiga ungdomar bli trakasserade och behandlade som brottslingar på det sätt som sker i Sverige. Det två läkarna avslutar sitt inlägg i SVD med följande stycke:
Vi menar att det är dags för Sverige att sluta fred i kriget mot narkotikan som i själva verket är ett krig mot den egna befolkningen. Gör inte svenska barn och ungdomar, som i grunden är i behov av vägledning, utbildning och stöd, till kriminella. Avkriminalisera personligt bruk av narkotika, använd polisens och rättsväsendets resurser till att bekämpa organiserad brottslighet och satsa istället på förebyggande sociala insatser och beroendevård.
Det är helt rätt. Den svenska narkotikapolitiken borde ha precis den inriktningen.
Intressant?
Bloggat: HAX, Motpol,
Läs även andra bloggares åsikter om Droger, Knark, Narkotika, Eget bruk, CAN, Brott, Hälsa, Narkotikapolitik, Drogpolitik, Samhälle, Politik
Ja du. Det finns som vanligt en annan sida av myntet. Har själv jobbat som nark.polis och har träffat många tacksamma föräldrar.De har själva velat få bevis för att barnet knarkar men inte lyckats få det bekräftat på frivillig väg. För att få hjälp idag med en ungdom på glid hos Soc tex. så är det ofta nödvändigt att sas få bevis på problemet. Ungdomarna sjäva är inte alltid medvetna om att de förstör sina liv och sin framtid. Men även de unga kan komma till mig flera år efteråt och tacka för att polisingripandet mot dem blev vändpunkten. Då blev det på allvar liksom, de fick upp ögonen för att det var kriminellt och obra för deras utveckling. Och narkotikaanvändningen är ju inte kriminaliserad för att inskränka människors frihet. Den är ju förbjuden för att det är farligt/ohälsosamt, och för att det minskar den unges möjligheter till en bra framtid.
Dina personliga erfarenheter är just det. Personliga erfarenheter. De säger inte så mycket om den generella situationen.
Vem ska bäst bedöma den generella situationen? Den generella situationen är väl en summa av mångas erfareheter och att den spretar har jag förstått sedn länge.
Jo, men varken du eller jag kan ur våra erfarenheter säga att att just detta är bättre. Undersökningar jag sett visar att Sveriges modell är sämre (hög dödlighet hos heroinister, lika stor minskning eller ökning som i länder som tillåter eget bruk, slöseri med polisens och rättsväsendets resurser)