Är borgarna demokrater?

Boktips
Den postnationella konstellationen
Jürgen Habermas
Daidalos

Är borgarna demokrater?

Är borgarna demokratiska? Varför använder de i så fall EU för att låsa fast Europas länder vid en marknadsekonomisk samhällsmodell. Folkstyre innebär ju att de europeiska folken borde kunna välja även andra sätt att bygga framtiden!

Tänk om realkapitalismen hade kraschat i depression och arbetslöshet på 80-talet, istället för realsocialismens krasch i diktatur och misskötsel. Då hade ruinerade västeuropeiska länder tvingats ansöka om att få gå med i den socialistiska Comecon-unionen (östs svar på EU). Men först sedan de tvingats införa planekonomi.

Det vore inte demokratiskt. Och lika odemokratiskt är det att kräva av nya och gamla EU-medlemmar att de inför och utvecklar ett kapitalistiskt system. Som en ovanlig ledare i Göteborgs-Tidningen uttryckte det häromdagen: Europa bör vara en demokratisk beslutsnivå där folket bestämmer vilken politik som ska föras.

Det problem de flesta borgare ignorerar, eftersom det gynnar dem själva, är att EU och andra postnationella nivåer för politik har problem med demokratin. Historiskt sett är demokratin grundad i nationalstaten. Där finns den nödvändiga diskussionsgemenskapen och vi-känslan folkstyret kräver. Där finns kulturell solidaritet och sammanhållning.

Tack och lov finns det dock en produktiv och driven samhällsdebattör som borrar djupt i dessa frågor om demokratins, politikens, nationens, välfärdens, reformismens, identiteternas, och den socialt inbäddade kapitalismens framtid i en europeiserad och globaliserad värld dominerad av nyliberal marknadsretorik: tyske vänstersocialdemokraten Jürgen Habermas.

I Den postnationella konstellationen tar han upp fördelarna med en kulturellt integrerad nation(alism). Men inför dagens mångkulturella problematik förespråkar han istället en politisk författningspatriotism som kan inkludera alla. Över det ett socialt och federalt Europa med kosmopolitiskt ansvar.

Huvudfrågan är hur övernationella politiska institutioner, som EU, ska kunna vinna demokratisk legitimitet. Självklart är en förutsättning för det att de europeiska folken själva kan besluta om de vill att EUropa ska föra en blå, röd eller grön politik. När tar demokratiska borgare avstånd från EUs konstitutionella tvångskapitalism?

Hans Norebrink

Läs mer: Google, Knuff, Eurozine,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Adlibris

Advertisements