Behrang Miri utmanar män som växte upp med Tintin

Vi som föddes på i slutet av av 1940-talet, 1950-talet och 1960-talet har i stort sett alla vuxit upp med Tintin. Det var de seriealbum som fanns att tillgå om man inte villa läsa US-amerikanska Disneyserier, superhjälteserier, Tarzan eller Fantomen. Senare kom också Asterix, Lucky Luke och många andra. Dessa serier var oerhört populära.

När Behrang Miri ville flytta bort Tintin från avdelningen som är riktad till barn mellan tio och tretton år gamla utmanade han därmed en stor del av de män som idag sitter på maktpositioner i media, inom kultursfären och på andra håll. Naturligtvis förlorade Miri frågan direkt, men hans argument är inte helt felaktiga:

Kulturhusets bibliotek Tiotretton har tagit bort Tintinalbumen från hyllorna. I samråd med sin personal har den konstnärliga ledningen med ansvar för barn och ung-verksamheten tagit beslutet.

– Det stämmer. Den bild Tintinböckerna ger av exempelvis afrikaner är afrofobisk. Afrikaner är lite dumma medan araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor. Bilden av ”skogsturken” finns kvar, det handlar om exotisering och orientalism, säger Behrang Miri, som leder arbetet med att utveckla Kulturhusets barn- och ungkulturverksamhet i Rum för barn, Tiotretton och Lava.

[…]

Som ett resultat av den debatt som då tog fart har i dag svenska Tintinböcker förord som förklarar att de är skrivna i en annan tid och därför kan ha konstiga värderingar med dagens mått mätt. Men det räcker inte, menar Behrang Miri som själv fått starka reaktioner på Tintin bland sina somaliska och eri­treanska vänner.

– Barn läser inte det finstilta, de går in i berättelsen direkt. Den fördomsfulla bilden blir stigmatiserande. Tintin speglar en nidbild med ett kolonialt perspektiv. Små barn tar in det okritiskt, säger Behrang Miri som själv har en fyraårig dotter.

Självklart är det så att Behang Miri har rätt om hur andra folk och folkgrupper framställs i Tintin. Även om han har helt fel när det gäller det där med flygande mattor. Men nog är flera av Tintinböckerna fulla av stereoypa föreställningar om svarta, araber och andra. Värst är förstås Tintin i Kongo (som inte fanns i Sverige när jag var liten) men även många andra, om än inte alla, innehåller stereotypa framställningar av andra än vita västeuropeer. Samtidigt har han förstå helt fel om hur barn påverkas. Dessutom visar han en tvivelaktig syn på litteratur i gemen som kanske är det som fått folk att reagera så häftigt på hans tilltag att ta bort Tintin från barnavdelningen:

Behrang Miri är införstådd med att det finns många andra barnböcker med lika otidsenliga värderingar som hos Tintin. Han har bett sin personal att undersöka om det finns flera böcker i hyllorna som, enligt honom, inte borde stå där. Böcker med bland annat homofobiskt eller utlänningsfientligt innehåll.

–?All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur. Många människor från afrikanska länder bor här i dag, men vi har alldeles för lite kunskap om dem, säger Kulturhusets nyvärvade chef som vill lyfta fram fler gestalter som människor från invandrartäta förorter som Rinkeby och Tensta kan ha som bra förebilder.

Att se över vuxenlitteratur och barnlitteratur på detta sätt Miri här framställer det är inget annat än censur och historieförfalskning. Det har däremot aldrig varit tal om att Tintin skulle försvinna från Kulturhuset som många uppfattat saken (jag med vid första läsningen av inlägg i GP och SVD) så i det fallet är det inte tal om censur på något sätt.. Tintinhäften skulle bl.a. finnas kvar på Serieteket som riktar sig till vuxna:

Det handlar alltså att man idag på Dagens Nyheters förstasida kan läsa om hur Kulturhuset och Kulturhusets chef rensar ut Tintin från biblioteken, med hänvisning till att serien förmedlar rasstereotypiska bilder. En sanning med modifikation – det är bara från barn- och ungdomsbiblioteket TioTretton som de rensas. Initiativtagaren Behrang Miri är inte heller Kulturhusets chef eller bibliotekschef utan konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten. Serieteket – som är ett vuxenbibliotek – behåller utan tvekan alla sina Tintin-album på klassikerhyllan.

[…]

Med det sagt håller vi inte med dem som hävdar att det här är ett exempel på statlig censur eller jämför det med bokbål. TioTretton är ett specialbibliotek och en kulturinstitution som till stora delar väljer sin egen inriktning. De har inga krav på sig att tillhandahålla allt som är populärt. Det är helt och hållet deras eget prerogativ att välja om de vill ha Tintin på hyllan eller inte, liksom de har rätt att välja bort Kafka, Astrid Lindgren, Stina Wirsén, Enid Blyton eller Britney Spears. Den andra biten är att vi definitivt har förståelse för Behrang när han talar om exotism och orientalism. Mängder av klassiska barn- och ungdomsböcker är späckade med stereotyper som påverkar oss alla och den bild vi har av det främmande.

[…]

Lika övertygade som vi är att vi inte får rensa ut alla spår av stereotyper från samhället i stort, lika övertygade är vi om att barn- och ungdomsbibliotek måste vara försiktiga med vilka stereotyper de tillhandahåller. Vi skulle inte ha rensat bort böcker på samma sätt som TioTrettons personal gjort. Men definitivt kan vi säga att ett album som Tintin i Kongo inte till varje pris måste finnas på TioTretton (och faktiskt så fanns just det albumet där inte heller innan den här utrensningen gjordes).

Problemet som vi ser det är att TioTretton sköljer ut barnen med badvattnet. Om vi ponerar att det finns god anledning att rensa ut stereotyper från barnbiblioteken så kan vi förstå varför man gallrar Tintin i Kongo. Vi kan någonstans förstå om även Koks i lastenKrabban med guldklornaFaraos cigarrerTintin i Amerika och några till ifrågasätts med tanke på den bild som förmedlas av olika etniska grupper. Däremot är det för oss totalt obegripligt varför man rensar bort exempelvis Castafiores juveler som behandlar romernas utsatta situation, eller Blå lotus som är en lysande skildring av Kina på 1930-talet. Eller alla de andra tjugotalet Tintin-album som inte förmedlar rasstereotyper eller orientalism. Det är generaliserande och det känns både ogenomtänkt och okunnigt.

Behrang Miri ville väl och har inte helt fel Han tog en strid beväpnad med otillräckliga kunskaper om det han ville ta bort. Mot delar av samhällets elit. Han förlorade förstås och fick backa. Vilket heller inte är fel. Tintin bör finnas på en biblioteksavdelning för tio till trettonåringar. Man alla Tintinböcker måste förstås inte finnas på avdelningen.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö,
Borgarmedia: GP1, 2, SVD1, 2, 3, 4, HD1, 2, 3, BT1, 2, AB,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

15 svar på “Behrang Miri utmanar män som växte upp med Tintin”

  1. ”…medan araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor.”

    Med det uttalandet har han bevisligen inte ens läst Tintin. Ska tilläggas att ”Tintin i Kongo” redan var bortplockad.

  2. Helle Klein och Daniel Poohl håller nog inte med dig… 
    men jag håller med om att det är en väldigt komplicerad fråga.

  3. Om man refererar till bilder i Tintin, som inte finns i Tintin, är man inte insatt nog att ta bort serien. Man kan inte ta så allvarliga beslut baserat på så svepande antaganden, även om dessa generellt är riktiga när det gäller vissa av de tidiga albumen. Man kunde ju selektivt tagit bort de tidigaste albumen helt enkelt. Men då måste man ju läsa dem, och det är ju så jämra jobbigt och bökigt att sätta sej in i saker, visst är det?

    1. Tintin i Kongo var redan borttaget sen länge så det skulle då i så fall handla om Koks i lasten, Faraos cigarrer och några till. Alla med Rastapopolous åker väl också. Det är ju en rätt stereotyp figur, den opålitlige mannen från mellanöstern. I så fall åker ju också ett av de sista albumen.

        1. Namnet har en grekisk touch. Men är han verkligen grek? Många turkar, syrier och libyer har dessutom grekiska namn. Grekland är dessutom också Mellanöstern. Mer än det är Sydeuropa? Mend et är inte viktigt. Det är än stereotyp grek. Skum typ från Balkan.

          1. Det är i vilket fall som helst ointressant. Det förändrar inte resonemanget. Han är en stereotyp man från Balkan/Mellanöstern. En opålitlig typ. Det är generaliserande och problematiskt. Så uppfattas han av läsaren. Vad Hergé har sagt vet ju de flesta läsare inget om så det är irrelevant. Och, som grekisktalande så uppfattar jag honom som grek men de flesta läsare har ju ingen som helst aning om hur grekiska namn ser ut.

          2.  Jag känner ingen som ser greker som nåt annat än europeer, som fransmän eller britter. Bra eller dåligt. Och jag skulle gissa att runt 90% av läsarna har en hygglig aning om hur grekiska namn ser ut. Din uppfattning om ”vanligt folk” är nästan mer störande..

          3. Det verkar som om ditt umgänge handlar om medelkalssmänniskor. Min bakgrund är helt annorlunda. Väldigt få vet hur grekiska namn ser ut. Men det är ändå ”Beside the Point”. Rastapopolous är en stereotyp figur som framställer greker/människor från Balkan/Mellanöstern som skumma. Det är problematiskt. Men vi har kommit lite off topic här så diskussionen får avslutas.

Kommentarer är stängda.