Kriminella gäng utpressar företag

Utpressning är vanligare inom kontantintensiva branscher, där svartarbete förekommer och där det finns kontaktytor mot kriminella. Det visar en studie som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort. En liknande studie har aldrig tidigare gjorts.

I studien om utpressning och andra former av otillåten påverkan har bland annat 171 slumpmässigt utvalda förundersökningar om utpressning mot företag studerats och 86 intervjuer genomförts med bland annat drabbade företagare och gärningspersoner i kriminella miljöer.

Det är främst företag inom byggbranschen, restaurangnäringen samt småbutiker som drabbas. I 59 procent av de studerade förundersökningarna som delvis ligger till grund för kartläggningen, tillhör utpressaren grupperingar inom organiserad brottslighet. I dessa miljöer används utpressning som inkomstkälla och för att vinna status.

– Undersökningen pekar på att organiserad brottslighet alltmer använder utpressning som inkomstkälla. Det är en oroväckande trend, menar projektledaren Johanna Skinnari vid Brå.

– Vi ser också exempel på att otillåten påverkan har blivit en ren affärsidé. Man erbjuder skuldindrivning eller be­skydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt, en överenskommelse med de kriminella, fortsätter Skinnari.

En form av utpressning är så kallad beskyddarverksamhet. I Sverige antar den två former, problemlösning och ”försäkringar”. I det första fallet anlitas kriminella för att lösa problem, som stökiga kunder eller utpressningskrav från kriminella. I det andra fallet är det vanligt att kriminella först använder trakasserier och skadegörelse för att få företagaren att betala för en ”försäkring”. Skadegörelsen upphör vid betalning. Oavsett form visar studien att det är riskfyllt att börja betala eftersom det snarare leder till fler utpressningskrav. Exempel finns där ”beskyddarna” tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar.

Subtila hot vanligare än våld

Utpressare använder subtila hot och anspelningar på företagarens privatliv för att skrämmas och få företagaren dit de vill. Ju mindre kriminellt etablerad utpressaren är och ju mindre status och skrämselkapital utpressaren har, desto mer direkt är personen i sina hot; man visar vapen och hänvisar till kriminella kontakter. Våld är dock ovanligt i utpressningssammanhang. Genom att hoten är just subtila kan utpressaren lättare avbryta utpressningen utan att tappa ansiktet eller förlora i status om företagaren vägrar att gå med på utpressarens krav.

De viktigaste råden till företagare som utsätt för hot och utpressning är enligt Brå:s rapport:

1) Betala inte utpressningskraven. Den som betalar visar att det finns pengar, att man är påverkningsbar och att kravet från utpressaren är ”legitimt”, och samtidigt dras man in i en gråzon som ökar risken för nya påverkansförsök.

2) Polisanmäl händelsen. Förutom att man kan få hjälp från polisen är det ett tydligt sätt att markera för utpressaren att man inte accepterar kravet. Dessutom tyder studien på att de företagare som polisanmäler har lättare att bearbeta händelsen och därför mår bättre än de som försöker lösa situationen på egen hand.

Svensson/Brå

Intressant?
I media: SVD1, 2, GP, HD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Svensson on Patreon!
Become a patron at Patreon!