Polisen fjärmar sig från göteborgsandan

Lars-Börje Björfjäll, chef för Göteborgs Spårvägar, har skrivit ett brev till länspolismästare Ingemar Johansson. I brevet vill han att länspolismästaren tar sina anställda i örat. Anledningen till att spårvägens chef vill det är att två poliser kritiserat Göteborgs Spårvägar och hur de sköter sina bussar:

Polismännen intervjuades i samband med ännu en stor kontroll av stadsbussarna i Göteborg som inte föll ut till Göteborgs spårvägars fördel: samtliga 21 kontrollerade bussar fick den gången tas ur trafik sedan de underkänts.

Kontrollen gjordes bara några veckor efter att vd Lars-Börje Björfjäll själv åtalats för att ”uppsåtligen eller av oaktsamhet” låtit trafikfarliga bussar vara i trafik.

En polisman beskriver i artikeln Göteborgs Spårvägars bussbolag som ”sorgebarnet”:

– De flesta bussarna med allvarliga fel tillhör GS Buss, sa han och fortsatte:

– Det finns uppenbarligen en företagskultur på Spårvägen som tillåter slarv och fusk.

Detta gillade alltså inte Björfjäll utan han författade ett brev. Länspolismästaren lät dock meddela att han inte hade några invändningar mot polismännens uttalanden och att det är en grundlagsskyddad rättighet att få uttala sig och tycka saker. Det var bra gjort av länspolismästare  Johansson och som Dennis Töllborg säger så innebär det ett steg bort från vänskapskorruptionen, den så kallade Göteborgsandan:

Det som gör chefen för Göteborgs Spårvägar upprörd är att man inte sköter det inom slutna dörrar. De blir förbannade på polismannen som är mer lojal mot sitt uppdrag än mot Göteborgskotteriet. Så går man till Länspolismästaren och förväntar sig att han tar dem i örat, det är innehållet i det brevet. Att Länspolismästaren inte gör det är ett bra drag.

Utvecklingen inom den svenska polisen är intressant nuförtiden. I fler fall är de idag radikalare än politiker och journalister. Exempelvis hävdar polisen i Göteborg regelmässigt att förortskravaller och social oro i fattiga områden i först hand är ett socialt problem som har sociala lösningar. Först i andra hand är det ett polisiärt problem med polisiära lösningar. När politiker och media ropar på hårdare tag är det ofta polisen som bromsar och påpekar att hårda tag kanske inte hjälper. Lite märkligt, men samtidigt klart intressant, en klart intressant utveckling inom statens våldsapparat. Det innebär inte att polisen skulle var problemfri. Tvärtom. Där finns många problem med överdrivet våld, gripanden av oskyldiga, trakasserier, rasism och annat. Men en intressant utveckling är det.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements