Okunnig Ask vill ha hårdare straff

Det finns ingen som helst forskning som visar att hårdare straff för inbrott minskar brottsligheten på sikt. Eller ens minskar antalet bostadsinbrott. Det är en enormt liten risk att åka fast och bli fälld för inbrott:

Uppemot tre fjärdedelar av alla bostadsinbrott anmäls, en relativt hög siffra jämfört med andra brott. Det hänger samman med att anmälan måste göras för att man ska få ersättning på försäkringen. Däremot klaras få bostadsinbrott upp, och det finns även få misstänkta. De gärningspersoner som upptäcks och hanteras i rättsväsendet är förmodligen inte representativa för samtliga personer som begår bostadsinbrott. Sannolikt är ungdomar och personer med missbruksproblem överrepresenterade bland dem som åker fast för bostadsinbrott. En tiondel av de misstänkta är kvinnor.

Bostadsinbrott är inte en juridisk beteckning utan ingår i rubriceringen grov stöld. Därför kan man inte urskilja bostadsinbrott i statistiken över lagförda personer. Av dem som döms för grov stöld får knappt hälften fängelse.

Straff påverkar inte detta nånting. Straff, hårda straff, är med en ganska meningslös åtgärd för att minska antalet inbrott i bostäder. Detta eftersom väldigt få grips och väldigt få döms.

Orsakerna till en stor del av inbrottsbrottsligheten är ökade klyftor i samhället, ökad utslagning och fattigdom i vissa delar av Sveriges befolkning. Bostadsinbrotten har ökat i takt med att klyftorna och fattigdomen i samhället ökat. Ökningen startade 2006, samma år som den första borgerliga regeringen valdes. Innan dess hade bostadsinbrotten minskat under några år.Det finns alltså helt klart en koppling mellan bostadsinbrott och sociala problem och orsaker. Det innebär att hård straff inte kan ha annat än marginell effekt på inbrottsbrottsligheten.

Utvecklingen för olika typer av bostadsinbrott har varit mycket olika. Under de senaste tio åren har det totala antalet anmälda bostadsinbrott fluktuerat kring en uppåtgående trend. Medan lägenhetsinbrotten i princip har ökat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden har utvecklingen för villainbrotten karaktäriserats av svängningar upp och ned. Efter den senaste uppgången ligger nivån anmälda villainbrott 26 procent högre än för tio år sedan medan lägenhetsbrotten haft en ökning med 50% under samma tid.

Under hösten, oktober-november, är det fler bostadsinbrott än under andra perioder på året och det är fler inbrott i storstäder än på landet. Stockholms län, Halland och Skåne har fler inbrott än andra områden i Sverige om man jämför olika län/regioner med varandra. Slutligen är det vanligare med inbrott i relativt välbärgade områden.

Hård straff är alltså ingen vettig metod för att minska inbrotten och har ingen bevisad effekt. Beatrice Ask är som vanligt ute och cykla. När man är okunnig i likhet med justitieminister så verkar det som om ”hårdare straff” fungerar som ett slags mantra. Teknisk utveckling med moderna larm och liknande tycks inte heller ha nån större effekt.

Effektivare polisarbete, grannsamverkan och liknande tycks däremot ha en viss effekt på inbrottsbrottsligheten. Men det troliga är väl att brottsligheten då flyttas över till nåt annat område, exempelvis personrån och butiksrån. Den totala brottsligheten (som faktiskt är minskande i Sverige) påverkas därmed kanske inte alls av att polisen arbetar effektivt med just bostadsinbrott.

Istället så krävs det sociala åtgärder för att långvarigt påverka brottsligheten. Klyftorna i samhället måste minska istället för öka på det sätt som sker nu. Det måste gå att leva på arbetslöshetsförsäkringen , sjukförsäkringen och socialbidraget.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements