Utkast av fisk är EU:s fel

Många tror att den huvudsakliga anledningen till att fiskare slänger fångad fisk överbord är att de vill maximera sin vinst. Huvudanledningen är emellertid en helt annan. Lagarna i EU som förbjuder försäljning av fisk man inte har nån kvot för eller fisk som är mindre än minimimått:

Inom EU är det idag olagligt att ta i land fisk som är mindre än minimimått eller som saknar kvottäckning. Det betyder att yrkesfiskare är skyldiga att kasta ut sådan fisk. Utan ny EU-lagstiftning, eller en uppmaning från EU-kommissionen att gå före nationellt, kan Sverige och Danmark inte införa ett utkastförbud i Skagerrak. Den svenska regeringen arbetar för att få fram ett EU-beslut i ministerrådet och i Europaparlamentet så snart som möjligt så att utkastförbudet ska kunna träda i kraft i januari 2014. Läs pressmeddelande från regeringen.

Resultatet blir att man slänger redan död fisk överbord. Utan tvekan ett stort slöseri. Men som sagt så är fiskebåtarna och våra fiskare inte ansvariga. De har inte nåt annat val med tanke på EU:s lagstiftning.  Det är däremot förbjudet att kasta ut fisk som man får lov att landa och sälja (sen 2009). Något som exempelvis gäller räkor, där Greenpeace och ICES menar att det förekommer olagliga utkast för att öka vinsten inom fisket.

EU har inte lyckats komma överens om en ändring av lagstiftningen och därför dröjer förbudet mot utkast inom EU:s fiskevatten i Skagerak även om Sverige, Norge och Danmark kommit överens om utkastförbud:

Sverige, Norge och Danmark har kommit överens om att införa förbud mot utkast i Skagerrak. All fisk som fångas ska tas i land och räknas av mot kvot. Syftet är att gynna ett mer hållbart fiske med selektiva redskap och stärka fiskbestånden.

Norge har sagt upp 1966-års Skagerrakavtal, som gav ömsesidigt tillträde för Svenska, Norska och Danska yrkesfiske. Det gamla avtalet upphörde att gälla den 7 augusti 2012.

Vid förhandlingar om ett nytt avtal enades Sveriges, Norges och Danmarks ministrar om att införa ett utkastförbud i Skagerrak. Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag av regeringen att efter samråd med Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kustbevakningen (KBV) förbereda införandet av det nya avtalet.

Skagerrak kommer därmed att bli det första av EU:s havsområden som får en fiskeriförvaltning med förbud för utkast. Målsättningen är att stärka incitamenten för selektiva redskap, minska fiskeridödligheten och stärka fiskbestånden.

Mellan trehundra och fyrahundra svenska fartyg fiskar i Skagerrak idag. När utkastförbudet träder i kraft krävs en ny modell för att fördela fiskemöjligheterna. Havs- och vattenmyndigheten har fått regeringens uppdrag att förbereda en ny förvaltningsmodell, i samråd med Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kustbevakningen (KBV).

Utgångspunkter för HaVs arbete med en ny fördelning av fiskemöjligheterna är att:

– Möjliggöra för enskilda företag inom systemet att erhålla adekvat kvottäckning
– Få en hög nyttjandegrad av samtliga berörda kvoter
– Göra en objektiv fördelning i förhållande till tidigare fiskemöjligheter

Förvaltningsmodellen har inte som syfte att åstadkomma en inkomstomfördelning mellan fiskeföretag eller en strukturrationalisering (kapacitetsutförsel).

I norskt vatten gäller dock utkastförbud och nya redskapsregler från den 1 januari. Eftersom svenska, danska och norska fiskebåtar fiskar i hela Skagerak oavsett vilket land fiskevattnen tillhör så måste de nya redskapsreglerna också tillämpas av svenska och danska båtar från den 1 februari. Rekommendationerna är att båtarna frivilligt tillämpar reglerna från den 1 januari för att utan problem kunna fiska i alla fiskevatten i Skagerak:

Efter kontakter mellan Norge, Danmark och Sverige står det nu klart att man kommer att tillåta varandras fiskeflottor tillträde in till fyra nautiska mil från baslinjerna från den 1 januari.

Redan från den 1 januari gäller utkastförbud och nya redskaprregler i den norska delen av Skagerrak.

I den svenska och danska delen kommer de nya redskapsreglerna att gälla först den 1 februari, men för de fartyg som avser att fiska i hela Skagerrak kan det vara lämpligt att redan från den 1 januari använda de nya redskapen i hela området.

Utkastförbudet kommer inte att gälla EU-zon i Skagerrak innan den föreslagna EU-förordningen träder i kraft. För den norska delen av Nordsjön gäller som tidigare meddelats att tillträdet är kopplat till undertecknandet av avtalet efter förhandlingar i mitten av januari.

De nya reglerna innebär bland annat att den generella maskstorleken i trål ökas från 90 till 120 millimeter. Riktat kräft- och räkfiske endast bedrivas med trål som är försedd med rist, ett slags galler som sållar och sorterar ut den icke önskvärda delen av fångsten. Med mer selektiva fiskeredskap minskar utkasten av fisk. För riktat trålfiske efter nordhavsräka gäller mer exakt:

– Minsta maskstorlek 35 mm (diagonalmaska).
– Obligatorisk rist med högst 19 mm spaltbredd.
– Om Sverige har tillräckliga kvoter av de fiskslag som redskapet kan förväntas fånga får vid ”fiskutsläppet” i trålen monteras en sk ”tunnel” för att fånga stor fisk. Detta undantag gäller ej inom de kustnära områden där rist idag enligt svensk lagstiftning är obligatorisk.
– – Tunneln skall bestå av fyrkantsmaska med minst 120 mm maskstorlek.
– – Tunneln skall vara minst 3m lång och minst lika bred som risten.

För kräftfiske (havskräfta) gäller:

– Obligatorisk rist med 35 mm spaltbredd.
– Maskstorleken i struten och förlängningsstycket skall vara minst 70 mm fyrkantsmaska.
– Den sammanlagda längden på strut och förlängningsstycke måste vara minst 8 meter.

För blandat fiske (mixfiske) efter plattfisk och vitfisk med bottentrål och snurrevad gäller:

– Grundregeln är att maskstorleken skall vara minst 120 mm diagonalmaska.
– Maskstorleken avser strut och förlängningsstycke dock minst 8 meter.
– Undantag (SELTRA TRÅL): Fiske får ske med 90 mm diagonalmaska med en 140 mm panel med fyrkantsmaska eller en 270 mm panel med diagonalmaska. I båda fallen skall denna panel vara minst 3 meter lång och placeras högst 4 meter från slutet på trålen.
– Selektionspanelen skall ha samma bredd som överstycket på trålen (vara fäst mellan sömmarna).
– Om diagonalmaska används i panelen i en fyrpanelspåse skall denna monteras med tre 90 mm maskor till en 270 mm maska.

EU och Norge har också kommit fram till överenskommelser om kvoterna i Västerhavet (Nordsjön), Skagerak, Kattegatt och i en del andra norska vatten. Några kvoter är dock ännu preliminära och någar ska först bestämmas efter vetenskapliga undersökningar. Det sistnämnda gäller tobiskvoterna i Nordsjön. Stora svenska kvoter, dvs stora andelar av TAC (totalt tillåten fångst) gäller främst pelagiska fiskar som sill, makrill och skarpsill plus räka och havskräfta. Noterbart är att svenska fiskare fått kvot på lodda i grönländska farvatten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads