Självskapad arbetarklass

The Making of the English Working ClassBokklassiker
The making of the English working class
E.P. Thompson
Vintage Books
ISBN 0394703227

Självskapad arbetarklass

Som jag förstår det har varje stor samhällsgruppering en i grunden given allmänmänsklig genetisk-biologisk sida, och en tillfällig tidsplatsbunden kulturellt och socialt skapad sida. Arv och miljö. Det gäller ålder, kön/genus, etni/nation och klass/socialgrupp.

Kroppens, sexualitetens och hjärnans utveckling påverkar de unga fram till 25, och det kvinnliga/manliga klimakteriet och kroppens förfall de över 50. Till det kommer de kulturbundna sätten att leva ut de olika åldrarna. I de gamla bruksorterna var man exempelvis gubbvuxen vid 20, men idag kan man tillhöra ungdomssubkulturer till typ 33.

Kropp, hormoner, hjärna och fosterbärare eller inte påverkar könen. Att män överallt har makt och krigar är omöjligen bara en tillfällighet. Lika lite som att kvinnor överallt dominerar i relationsskötsel. Men skillnaderna mellan länder, och mellan svenskt 50-tal och idag, visar hur flexibla könsrollerna ändå är.

Människan är ett av naturen mycket socialt däggdjur, som hela tiden söker identitet, tillhörighet och ömsesidig solidaritet i en grupp av likartade människor. Ur detta medfödda behov skapar vi ständigt större grupper av olikartade stammar, ätter, etnier (etniska grupper) och nationer. Vi och dom.

Från vårt apförfädersursprung har vi en tendens till social hierarki dominerad av alfahannar. Från vårt långa jägarursprung har vi en tendens till horisontell massorganisering mot eliten, möjliggjord av vår nya intelligens och kommunikationsförmåga/språk. Ur detta växer klassamhället fram, men också det egalitära motståndet mot detta.

Den humanistiska, demokratsocialistiska och antistalinistiska vänsterhistorikern Edward Palmer Thompsons berömda verk om den engelska arbetarklassens uppkomst mellan 1780 och 1832 betonar att klass inte bara är givna ekonomiska maktrelationer. De arbetande skapar också själva sin identitetsmässiga klassmedvetenhet i en tids- och platsbunden kontext.

Också klass är alltså delvis en kulturell skapelse: ”The making of the working class is a fact of political and cultural, as much as of economic, history. It was not the spontaneous generation of the factory system…industrial revolution…”. Klassen var politiska, fackliga, religiösa, utbildningsmässiga etcetera organisationer.

Proletariatet hade även sin långa historia av folklig och revolutionär bonde-, fattig- och hantverkarkamp. Av jakobiner, utopister, ludditer (”maskinkrossare”) och ”agrarkommunalister” (vilka får upprättelse som möjliga inspiratörer för dagens politik).

De hade sina urvärderingar av solidaritet, kollektivism, ömsesidighet, politisk radikalism, republikanism, social egalitarism, kollektivt företagande, familjejordbruk, gräsrotsdemokrati, antiindustrialism, hantverkskunnande, bylokalism, vänsterkristendom (metodism), och motstånd mot maskin-fabrikssystemet med dess kontrollförlust för de arbetande.

Den blivande arbetarklassen kännetecknades också av sitt upprätthållandet av den traditionalistiska tron på en rättvis så kallad moralisk ekonomi, i motsats till den opersonliga anonyma marknadsanarkismen (också det en självklar inspirationskälla för dagens ”ekoglobalister”, min kommentar).

Senare på 1800-talet kom owenistiska tankar om kooperativa federationer av agrarindustriella byar (med misslyckade sociala experiment på det temat). Samt förstås den modernistiska marxismen i dess så småningom såväl reformistiska socialdemokratiska som revolutionära kommunistiska tappning. Som båda svalde den storskaliga centraliserade industrialismen med hull och hår (mina kommentarer).

Nu har vi facit av de två misslyckade arbetarrörelserna, som varken åstadkom jämlikhet (alla folkliga värderingars moder) eller uppnådde harmoni med naturen. Uppenbarligen finns det då i folkets historia lärdomar att nyupptäcka för framtiden – något ju även författaren antyder.

Hans Norebrink

Läs mer: Google, UMich, Counterfire, Understanding Society, THE, Z-space, Resolute Reader, NYT, Goodreads1, 2, 3, 4, HWO, MbT, Socialist Review,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Bokus

Köp boken hos Adlibris 

About these ads