Meningslös folkomröstning

En folkomröstning om trängselavgiften i Göteborg är helt meningslös. Trängselavgiften (eller trängselskatten som det formellt heter) är nämligen något som riksdagen beslutar om. En lokal folkomröstning i Göteborg kommer inte att spela nån som helst roll för hur det blir. Den kommer inte att förändra beslutet. 45 00 namn är dessutom inte mycket med tanke på att det är en av de stora tidningarna som drivit kampanj för folkomröstning. 1976 när vi ville stoppa ett parkeringsgarage på Kungstorget samlade vi 105 000 namn på två veckor. Utan stöd från media.

Det sannolika resultatet av en folkomröstning är också att en majoritet röstar för tränsgselavgiften. En eventuell folkomröstning kommer nämligen att genomföras när trängeslavgiften införts. All erfarenhet visar att opinionen vänder snabbt efter att avgiften införts. De flesta blir positiva. Fördelarna är nämligen så många. Vi har sett det i London, vi har sett det i Oslo och jag har sett det i Stockholm. Livskvaliteten höjs rejält:

Däremot hade hon säkert gärna sett att hennes allra tyngsta argument, det som verkligen hade kunnat nyansera bilisternas motstånd, varit möjligt att klä i tydliga siffror.

Men icke.

För det handlar om livskvalitet.

Om att generera trivsel.

Om att återskapa allt det där som göteborgarna tror deras stad representerar men som ju tappats bort på motorvägen mot det moderna, som virvlat ut genom vindrutan långt där bak medan vi haft ögonen på asfalten och händerna på ratten.

Och hur räknar man på det?

Hur värderar man en skummande öl i solen på ett bilfritt Grönsakstorg? Och uteserveringar à la Nyhavn längs vallgraven? Och, på lite längre sikt, hamngator med återställda kanaler där pilkarna står på rad? Hur förklarar man sådana kvaliteter för någon som tänker i 0–100 på 2,83 sek med 170 hk och 0,85 l/mil för V50 1,8 F?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads