Räkfisket i Sverige

Del 4 av 6 i serien Svenskt fiske II

Räkfisket i Sverige bedrivs av ett stort antal mindre fiskebåtar och ett mindre antal stora båtar.  I Sverige fiskar räkfiskare med ristförsedda bottentrålar för att minska bifångsterna av plattfisk och torsk. Räkfisket i Sverige bedrivs i huvudsak av båtar hemmahörande i Bohuslän med en viss koncentration på norra Bohuslän. Det överväldigande flertalet av de danska räkfiskare är anslutna till den svenska organisationen Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO). Detta enligt yrkesfiskarnas organisation SFR. Uppskattningsvis fiskades tio procent av den räka som såldes i Sverige år 2005 av danska fiskare, medan hälften av återstoden fiskades av svenska fiskare (45 procent) och den andra hälften av norska fiskare (import) (45 procent).

Det svenska räkfisket engagerar 65 båtar medan det i Danmark enbart finns 15 båtar, 12 av dem lite större (över 20 meter), som fiskar räkor. Av de svenska båtarna är cirka 20 större trålare som är över 20 meter långa. Samtidigt har Danmark en dubbelt så stor räkkvot som Sverige. Ett antal svenska fiskare tillhör de danska räkfiskarna. 2006 fanns det 68 båtar i Sverige:

Per den 2 oktober 2006 ingick 68 fartyg i räksegmentet och antalet aktiva fiskare däri uppgick till 192. Medellängden på ett räkfiskefartyg uppgick, vid nämnda tidpunkt, till 18 m och det genomsnittliga antalet personer i besättningen på ett sådant fartyg uppgick till tre.13 Jämförelsevis kan nämnas att per den 31 december 2003 tillhörde 60 fartyg räksegmentet, medelfartyget var 19 m långt och byggt 1964 och hade en besättning om tre man samt antalet verksamma uppgick till 180.14

Räkfiskeflottan är hemmahörande i Västra Götalands län, med en viss koncentration till den nordligare delen av länet. Allt kommersiellt räkfiske sker med bottentrål. En sådan trål är ett nätredskap, som hålls ut med hjälp av två lämmar och trålen släpas efter båten längs med havsbottnen. I trålens övre kant finns flytkulor som håller den öppen. Maskorna i trålen är till en början stora, men blir mindre ju närmare man kommer till den strut (påsen) som trålen slutar i. Maskstorleken i en räktråls strut är 35 mm.

De allra största räktrålarna är ungefär lika stora de största torsktrålarna.

De allra största räkbåtarna, namn, bruttoton, hemmahamn, ägare,

LL 1248 Saibon av Kungshamn, 343, Kungshamn, Olle Larsson
GG 234 Kennedy, 263, Hönö, Jonas Henry Klingander
GG 181 Västerland, 228, Hönö, Västerland AB
GG 73 Ingun, 222, Fotö, Fiskeri AB Ingun
GG 892 Rigel, 222, Fotö, Fiskelaget Rigel Partrederi
LL 578 Svanvik, 221, Väjern, Båtlaget LL 578 Svanvik Roland G. Olsson
GG 410 Valöskär, 217, Vrångö, Valöskär AB
GG 701 Arkö av Dyrön, 205, Dyrön, Arkö Fiske AB
LL 107 Rimfors, 202, Tången, Claes Lennart Johansson
LL 628 Atlantic, 202, Grundsund, LL 628 Atlantic AB
LL 207 Nautic, 196, Tången, Bo Holger Hellman och Kent Sivertsson
GG 504 Orion, 191, Styrsö, AB GG 504 Fiskeri i Styrsö
GG 348 Milton, 162, Öckerö, (enligt de senaste uppgifterna jag kan hitta om denna båt finns den inte längre eller heter KA 277 Kingston och är då inte en räkfiskebåt)
GG 781 Sandefjord, 155, Fotö, Sandefjord Fiske AB
SD 578 Vikingö, 152, Havstenssund, SD 578 Vikingö AB

Förutom ovan nämnda båtar finns det ytterligare ett antal räkfiskebåtar på över 100 ton. SD 622 Vanguard (SD 622 Vanguard AB) på 110 ton hemmahörande i Havstenssund, SD 437 Viken (SD 437 i Edsvik AB) på 125 ton från Edsvik (Grebbestad) och LL 775 Rio (LL 775 Rio HB) från Smögen och på 135 ton är tre stycken. Ägarbolaget till sistnämnda båt äger också garnbåten LL 197 Midway. En garnbåt fiskar inte räkor.

Västerland AB på Hönö ägs sannolikt (alla nämnda sitter i bolagens styrelse) av Kjell Sörensson, Ingemar Börjesson och Håkan Sörensson och Fiskeri AB Ingun av Robert, Ingvar och Per-Olof Ivarsson. Fiskeri AB Ingun har dotterbolaget Fiskeri AB Danafjord som väl sannolikt är delägare i partrederiet som äger trålaren GG 980 Danafjord på 135 ton och från Fiskebäck. Troligen en räktrålare det också. GG 173 Vingafjord på 113 ton är sannolikt också en räktrålare. Den ägs av Vingafjord Fiskeri AB som i sin tur ägs av Lars Jonas Abrahamsson.

Fiskelaget Rigel ägs enligt de senaste uppgifter jag kan hitta av Sandiette Shipping AB med 25/100 och Fotö Fishing AB med 75/100.  Sandiette Shipping AB ägs i sin tur av Ove Jansson medan Fotö Fishing AB troligen ägs av Roland Jansson (som också står som representant för Fiskelaget Rigel). Denne äger också Mekia AB. Roland Janssons bolag ägs eventuellt tillsammans med hans söner. Sandefjord Fiske AB (db till Sandefjord Holding), också på Fotö, ägs av Åke Johansson.

Valöskär AB på Vrångö ägs troligen av Stefan och Gunnar Westerberg och Arkö Fiske AB av familjen Aronsson och Thore Mathias Ivarsson. Roger Aronsson är också engagerad i HB Tjörntrål. LL 680 Atlantic AB ägs av Lars-Johan Olsson och Henrik Ohlsson, AB GG 504 Fiskeri i Styrsö ägs av Gay Olsson, Lars-Åke Hannebjörk och Anders Löfdahl medan SD 578 Vikingö AB sannolikt ägs av tre bröder Jansson. SD 622 Vanguard AB ägs för sin del av familjen Thuresson, SD 437 i Edsvik AB av familjen Karlsson och LL 775 Rio HB av familjen Berndtzen.

Några svenska räkfiskare fiskar som redan nämnts med båtar hemmahörande i Danmark. Några sådana båtar är AS 49 Brittana (Fiskeriselskabet Capella ApS) på 203 ton och hemmahörande i Grenå, S 158 Saron (Saron Fiskeri A/S) på 269 ton, FN 384 Silvervåg (Silvervåg ApS) på 158 ton och S 250 Roxy Lady (Roxy ApS) på 148 ton. Båda de sistnämnda hör hemma i Skagen. Fiskeriselskabet Capella ApS ägs av familjen Karlsson från Knippla som också äger svenska Brittana Fiskeri AB, Roxy ApS ägs av familjen Hansson från Hyppeln och Saron Fiskeri A/S av familjen Axelsson från Fiskebäck som också äger August Fiskeri AB i Sverige. I Fiskeriselskabet Silvervåg ApS är Anders Karlsson och Anders Rubern Lennart Lisborg från Hönö delägare. I Sverige är de bägge delägare i Silvervåg Fiske AB. Bara dessa fyra båtar innebär att svenskar äger eller deläger 25% av de stora danska räktrålarna.

Många räktrålare ägnar sig även åt annat fiske som görs med bottentrål, exempelvis kräftfiske, torskfiske och fiske efter plattfisk. Det betyder att det inte behöver betyda att Sveriges räkfiske dras med dålig lönsamhet bara på grund av att det finns många båtar som Greenpeace hävdar. Siffrorna för en del av de bolag som står bakom de större båtarna tyder dock på dålig lönsamhet. Det tycks dock inte gälla för företagen på Fotö och Hönö.

Räkfiske bedrivs i Sverige uteslutande med ristförsedd bottentrål (ofta tvillingtrål, också kallad dubbeltrål), men eftersom del av båtarna också fiskar annat så har en del av dem också annan fiskeutrustning. Den lilla fiskebåten GG 560 från Skärhamn fiskar exempelvis med tvillingtrål, Saibon av Kungshamn med snörpvad vilket tyder på att den också ägnar sig åt pelagiskt fiske. Dessutom är många mindre båtar utrustade för garnfiske och det är enligt EU:s fiskebåtslistor också den störrebåten Saibon av Kungshamn.

Endast två svenska båtar är utrustade för att fiska med snurrevad (danish seine). En av dem är GG 181 Västerland som är en av Sveriges större räktrålare, men som också fiskar torsk och plattfisk. Snurrevad anses vara skonsammare mot bottnarna än bottentrål. Enligt fiskerforum.dk kan Västerland också ägna sig flyschooter-fiske (dragnot). Ibland används flyschooter synonymt med snurrevad, men det är vad jag förstår inte riktigt.

Mer aktuella inlägg om räkfiske finns på fiskebloggen Njord.

Läs mer: EX1, 2, GP1, 2, 3, 4, DN1, SkA, ST,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Svenskt torskfiskeSvenskt kräftfiske >>
About these ads