Städer kan visst flyttas

I en konstig artikel på DN Kultur argumenterar en arkitekt Ola Andersson för att städer inte kan flyttas. Däremot kan brukssamhällen flyttas för de är inte byggda för att ha stadens funktion som mötes- och handelsplats. Det är hans tes. Den är inte seriös. Den är helt enkelt felaktig. Att städer flyttas är inte helt ovanligt. Det mest kända exemplet i vårt land är sannolikt Göteborg. Om vi inte räknar Lödöse (dvs gamla Lödöse) så har Göteborg flyttats minst två gånger. Den ena flytten misslyckades dock, medan den andra blev permanent.

En gång försökte Karl IX bygga ett Göteborg på Hisingen. Det skulle ersätta det Göteborg som redan fanns under namnet Nya Lödöse. Men flytten misslyckades. Nästa gång var det Gustav II Adolf som var kung. Det nuvarande Göteborgs centrum byggdes som en fästningsstad med murar och vallgrav. Befolkningen i Nya Lödöse flyttades eller tvingades i huvudsak flytta till Göteborg. Nya  Lödöse som låg där Gamlestaden ligger idag tömdes på folk och revs. Göteborg flyttades. En stad flyttades. Det finns måmga fler exempel. Varberg har flyttats flera gånger, Åhus/Kristianstad har flyttats, Ängelholm, Kungälv. Osv.

Gruvorter som Ola Andersson beskriver flyttas ofta på grund av just själva gruvbrytningen. Samma sak som också skapade dem. De är trots  det helt riktiga städer i många fall ändå. I Malmberget förskjuts själva bostadsbebyggelsen sakta över tiden på grund av gruvbrytningen, så var det i Grängesberg och nu är det så i Kiruna. Skillnaden är att man i Kiruna flyttar hela staden i ett enda sjok medan Grängesberg och Malmberget flyttades respektive flyttas pö om pö, bit för bit.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads