Strukturella problem kan inte lösas med individuella lösningar – brottsligheten

Strukturella problem som hög arbetslöshet, brottslighet, hur livsmedelsproduktionen ser ut etc kan inte lösas tillfredsställande på individnivå. Ibland inte alls. Ändå är det vad borgerliga tyckare jämt föreslår. Inte bara sådana som anser att de är borgerliga själva utan även de som tror att de är vänster på nåt sätt som exempelvis många veganer, klimataktivister, folk som hävdar att de är anarkister etc.

när Paulina Neuding hävdar att brottsligheten kan lösas (minskas) genom att enskilda individer låses in så har hon totalt fel. Det löser inte problemet med brottsligheten. Minskar inte brottsligheten Det hindrar bara en individ från att begå brott och hindrar att människor faller offer för bara just den brottslingen.

Ibland kan det dessutom upplevas som att det blivit tryggare, som exempelvis när en lokalt aktivt överfallsvåldtäktsman spärras in. Det kan upplevas tryggare och risken för att bli överfallen av just den personen försvinner. Risken att bli våldtagen minskar dock inte alls. Överfallsvåldtäkter spelar exempelvis i stort sett ingen roll för risken att bli våldtagen. De är för få i förhållande till antalet våldtäkter helt enkelt. Den vanliga våldtäkten är att man/pojkvän/kompis våldtar fru/flickvän/kompis och den sker i hemmet hos någon av parterna eller i det gemensamma hemmet.

En del människor att om vi bar spärrar in de 1 000 eller 2 000 värsta brottslingarna så minskar brottsligheten. Problemet med det är att när någon identifierats som en av de värsta brottslingarna så brukar dennes aktiva brottskarriär ofta vara nästan över. Personen ersätts snart av nån annan på värstalistan. Nån som först blir känd när också hans aktiva brottskarriär är över. Brott begås av unga män, de flesta slutar när de blir äldre. Vilka vet man inte i förväg och ofta är det såna som åkt fast som inte slutar medan lika brottsliga individer som inte åkt fast slutar. Detta gör det i praktiken omöjligt att spärra in de ”värsta” brottslingarna. Att försöka gör det kommer alltså inte att påverka brottsligheten nämnvärt.

Det är klart att om man spärrar in en person som är notorisk inbrottstjuv så kommer inbrotten att minska just där denna varit aktiv. I alla fall en tid. Men det påverkar inte brottligheten på ett strukturellt och generellt plan.På samma sätt innebär det minskad brottslighet lokalt när man lyckas slå sönder ett kriminellt nätverk som Södertäljenätverket. Lokalt och tillfälligt blir det sannolikt minskad brottslighet. Så har det också blivit i Södertälje. Men organiserad brottslighet fungerar inte riktigt likadant som annan brottslighet. Generella slutsatser kan därför inte dras från ett sådant exempel. Inte ens en sådan åtgärd som att Södertäljenätverkets värsta typer sitter inom lås och bom påverkar heller brottsligheten generellt.

På samma sätt vet man att mycket långa och hårda fängelsestraff innebär en viss minskning av brottsligheten då många personer sitter inspärrade samtidigt. Men det hela blir fruktansvärt dyrt för samhället och förhållande till insatta pengar är det mycket dyrare än förebyggande åtgärder i form av aktiviteter och verksamheter för ungdomar, bar förskola och skola etc. Att minska arbetslösheten (ett annat strukturellt problem som inte kan lösas på individnivå) är också ett bra och billigt sätta att bekämpa brott liksom åtgärder för att ta bort möjligheter till svartjobb,  penningtvätt och andra ekobrott. Nåt som privatiseringar, rot-avdrag, rut-avdrag, assistansersättningssystemen och upphandlingsregler har underlättat och bidrar till. Att minska klyftorna i samhället vet man är bra på lång sikt, mer jämlika samhällen har mindre brottslighet.

Intressant?
Borgarmedia: SVD123456DN123, 4, 5, 6, 7SR12,
Läs även andra bloggares åsikter om 

About these ads