Pseudodebatt om kvinnohat?

Det finns på nätet ett omfattande hat som kommer till uttryck. Hat mot kvinnor, hat mot vänsterfolk, hat mot antirasister osv. Det har utvecklats en mycket negativ kultur i kommentarsfälten, på en del bloggar och i sociala medier. Inte så att alla ägnar sig åt näthat, inte så alla ens låter sig dras med även om mobbningstendenser och kraftfulla tyckanden gör sig påminda i alla möjliga sammanhang.

I själva verket är det dock så att en liten grupp män, framförallt unga män med högerextrema åsikter står för huvuddelen av näthatet. Det är också därför det drabbar feminister, kvinnor, antirasister och vänsterfolk. Värst drabbade blir alltså kvinnliga feminister som uppfattas som vänster. Det är samma typ av män som Anders Behring Breivik, lasermannen Ausonius, Peter Mangs och två av de tyska nazister som enligt media inspirerats av lasermannen.

Johanna Langhorst och Pernilla Glaser menar att näthatet mot kvinnor och vad man kan göra år det inte diskuteras utan att det som istället diskuteras är huruvida Maria Sveland ska kritiseras mer eller mindre. Jag känner inte igen den beskrivningen, jag har från min horisont, ett slags underklass- och vänsterperspektiv från en göteborgsk gubbe, uppfattningen att det är just näthatet mot feminister och kvinnor som diskuterats, inte Svelands tillkortakommanden eller hennes goda sidor.

Personligen tycker jag Sveland verkar vara en tröttsam typ, inte för att jag träffat henne, men det verkar så. Janne Josefsson, som jag känner, vet jag är en tröttsam typ i vissa sammanhang. Och i den debatt som ägde rum på Gräv 2013 är han mer än lovlig fixerad vid en ganska ointressant fråga. Vilket är tröttsamt. Samtidigt (jag har hört hela debatten) anser jag inte att han på något sätt var otrevlig eller aggressiv. Bara tröttsam och onödigt låst vid en enda fråga, att Sveland behöver mer kritik. Lite löjligt onekligen, men inte aggressivt och inte otrevligt.

Å andra sidan så reagerade jag själv på Sveland. Inte på vad hon sa (hon sa iofs inte mycket), utan på hur hon sa. Som en slags automatisk reaktion utifrån fördomar. För vad jag hörde var en överklasstockholmska (kanske pratar hon inte det, men för mig som göteborgare lät det så) och för en göteborgare med arbetarklassbakgrund kan det vara tillräckligt för att blockera bort vad en person säger. På ett omedvetet plan förstås, men ändå. Min slutsats är att Josefsson och Sveland är en mycket dålig kombination på många sätt. De ska inte debattera med varandra i samma rum. Det fungerar inte. Grabbig, gubbig, go arbetarklassgöteborgare (även om Josefsson inte är arbetarklass längre) och överklassig yngre stockholmstant. Ingen fungerande kombo helt enkelt.

Maria Sveland har uppmärksammat näthatet mot kvinnor. Det är bra. Hon är dock inte ensam om det men det är långtifrån säkert att hon har rätt i sin analys. Sveland har också kritiserats av andra feminister.

Åter till den egentliga frågan. Näthatet. Kvinnohatet på nätet. Vad ska vi göra för att de högerextrema näthatarna inte ska styra samtalet på nätet. För mig är det vissa enkla saker som måste vidtas först. Sådana åtgärder jag gjort på min blogg och för mig själv. Sådana saker alla webbsajter och personer som tycker saker offentligt borde vidta.

1. Använda gmail. Har det överlägset bästa spamfiltret. Innebär att man efter en tid har blockerat bort alla hatare (dom är inte fler än 500 – 1 000 personer). Det går också att låta mejlen gå genom ett mänsklig filter, dvs nån som läser all inkommande mejl till en offentlig mejladress.

2. Använda Disqus eller liknande kommentarsprogramvara. Innebär att man efter ett tag har spärrat bor alla näthatare. Det finns ingen anledning att tillåta näthat, mobbning och otrevligheter i kommentarsfält. De som ägnar sig åt sånt har förverkat sin möjlighet att kommentera.

3. Vara så sluten som möjligt på facebook (antingen helt privat eller om man har ett mycket offentligt konto, inte lämna ut några uppgifter och bara tillåta kommentarer från vänner) och kanske inte vara närvarande på Twitter alls.

I värre fall kan man skriva sig nån annan stans är där man bor. Inte ha nåt telefonabonnemang eller nåt registrerat mobilabonnemang i eget namn. Även om man vidtar sådan åtgärder kan man vara aktiv. Långa perioder av mitt liv har jag i praktiken levt så (exempelvis i flera år efter Göteborg 2001) och det är inga problem. Idag är jag inte lika försiktig. Men mitt namn gör ändå att det kan vara svårt att hitta mig. För folk med ovanliga namn är det dock svårare.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

6 svar på “Pseudodebatt om kvinnohat?”

  1. Jag har för mig att Sveland har arbetarklassbakgrund, från nåt sommarprogram jag hört eller nåt i den stilen. Det verkar dock inte ha underlättat kommunikationen med Josefsson…

    1. Kan så vara. Jag vet inget om Sveland. Men uppenbart är att Josefsson lätt låser sig och att de två inte kan prata med varandra utan mest förbi varandra.

  2. Sveland är född och uppvuxen i Örebro. För övrigt är det fascinerande att de båda verkar tro att de är människor utan makt. Men det är väl förmodligen ett allmänmänskligt drag och/eller retoriskt effektivt.

    1. Där ser man. Bägge två är människor med mer makt än de flesta. Jag vet att Josefsson är medveten om det. Men att han kanske glömmer bort det ibland.

Kommentarer är stängda.