Marek Edelman och det judiska motståndets stoltaste stund

Idag är det 70 år sen upproret i Warszawas judiska ghetto slogs ner. Här kommer att återpubliceras ett par artiklar från tidningen Internationalen som handlar om upproret i WarszawghettotMarek Edelman och Judiska Bund. Marek Edelman var en av de få överlevarna av de som slogs i upproret. Artiklarna är skrivna av Göran Kärrman och Håkan Blomqvist, medlemmar i Socialistiska Partiet i likhet med denna blogg- och nyhetssajts ägare, Anders Svensson. Det första inlägget är en recension av Marek Edelmans egen bok om upproret, skriven av Göran Kärrman. Hela boken finns att läsa på Marxistarkiv. Detta är det andra inlägget, en minnesruna över Marek Edelman skriven av Håkan Blomqvist år 2009. Det tredje inlägget kommer imorgon.

Marek Edelman och det judiska motståndets stoltaste stund

Marek Edelman är död. Den 2 oktober 2009 gick den siste ledaren för det judiska upproret i Warszawas ghetto 1943 ur tiden. Som en av grundarna av den väpnade motståndsrörelsen ZOB – Zydowska Organizacja Bojowa – kom Edelman att gestalta det judiska motståndets stora stund.

Mot tyska SS-truppers försök att tömma ghettot för transport av invånarna till Treblinka slog ett knappt tusental judiska ungdomar tillbaka. Efter några första sammanstötningar i januari 1943 bröt upproret ut med full kraft den 19 april. SS-trupperna möttes av molotovcocktails och lätta handeldvapen – och hejdades!

Under nära en månad hölls de tyska trupperna tillbaka innan ghettot jämnats med marken under artilleri- och flygbombardemang. De över tiotusen offren för massakern skulle följas av de tiotusentals som fördes till utrotningslägren. Men Edelmans och de övrigas motstånd visade för världen att de mest förtrampade och föraktade ”undermänniskorna” kunde resa sig och slå tillbaka.

I spetsen för upproret gick floran av judiska socialistiska grupper, som Hashomer Hatsa’ir – Det unga gardet – Dror och Bund, som Edelman själv tillhörde. Här fanns också de unga utgivarna av den trotskistiska Czorwony Sztandard. Medan ledaren för upproret Mordechai Anielewicz föll den 8 maj i den berömda sista bunkern på Milagatan 18, lyckades Edelman och andra fly genom kloakerna. De deltog därpå i det stora polska Warszawaupproret året därpå. Medan många av vänstersionisterna emigrerade till Palestina efter kriget stannade bundister som Edelman i Polen för att bygga upp det nya samhället.

Edelman utbildade sig till hjärtläkare och fortsatte sitt sociala engagemang. På 1970-talet arbetade han med KOR – Kommittén för arbetarnas försvar – efter stalinistregimens massaker på strejkande varvsarbetare i Gdansk, Gdynia och Szczecin i december 1970. Han deltog också i uppbygget av den fria fackföreningsrörelsen Solidarnosc 1980 och vägrade delta vid kuppgeneralen Jaruzelskis försök att sola sig i glansen av ghettoupprorets fyrtioårsjubileum 1983.

Den åldrade Edelman solidariserade sig med det palestinska motståndet mot förtryck och väckte vrede hos det officiella Israel 2002 när han i ett brev vände sig till de palestinska ledarna som en judisk motståndskämpe till sina kamrater.

Nu är han borta – men minnet av den revolutionära judiska ungdomens stoltaste stund ska inte glömmas.

Håkan Blomqvist

Läs Marek Edelmans bok: Upproret i Warszawas getto

Intressant?
Borgarmedia: SVD123DN12,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads