Lycklig jämlikhet

Människans kunskapBoknytt
Människans kunskap…
Wallenberg-Bondesson etc (red)
Sekel bokförlag
ISBN: 9789187199103

Lycklig jämlikhet

Absolut rikedom ger inte lycka, snarare ”relationell rikedom”, alltså hur man ligger till i jämförelse med andra runtomkring en. Av detta forskningsresultat drar jag som recensent den troliga slutsatsen att jämlikhet ökar den totala lyckan i samhället, medan sociala klyftor minskar den.

Lyckoforskningen berörs i antologibidraget ”Hur ekonomiska kriser förändrar vår syn på mänskligt beteende”. Det visar hur kapitalismens ideologiska grundantagande om rationell individualistisk mänsklig egoism som vår drivkraft alltmer undermineras av evolutionär, beteendeekonomisk och annan vetenskaplig forskning.

Vid sidan av girighet drivs vi människor även av samarbete, hjälpsamhet, härmning, tradition, trygghet, tillit, rättvisa, meningssökande, känslor etcetera. Och redan liberalismens, marknadstänkandets och den borgerliga nationalekonomins idémässiga anfader Adam Smith (med flera samtida) var inne på att vi människor är sociala varelser med medfödda sociala instinkter.

”Människans kunskap och kunskapen om människan” med fyra redaktörer, 17 författare och 14 fristående kapitelbidrag är en vänbok tillägnad historikern Arne Jarrick. Ämnena är specialiserade och spretiga, skrivna av såväl humanister som naturvetare.

Oftast är det (som i exemplet ovan) den inledande allmänna presentationen av det bredare ämnesområdet som är intressantast. Mer så än exempelvis ”Lättja, egennytta och rörlighet i retorik om allmogen 1750-1800”.

Detta gäller även bidraget ”Bokproduktion och sekularisering 1500-1800. Agrarlitteraturen under 1700-talet som detaljexempel”. Det visar på hur den europeiska boktryckarkonsten och den stora bokproduktionen ledde till positiva västliga utvecklingsspiraler i samklang med kommunikation, kunskapslagring, kunskapssamling, sekularisering, praktiskhet, mångfald, läskunnighet, basteknik, naturvetenskap, upplysning, industri, mentalitetsförändring, samhällsreformer, ideologidebatt, ekonomi etcetera (även nationsbildning, nationalism och demokrati, min kommentar).

En del bidrag är väl socialkonstruktivistiska. Andra tvekar inför den enligt mig nödvändiga kompletteringen av alla människovetenskaper med evolutionära basfakta om människans givna natur – som att även vissa beteendemönster är medfödda.

Andra bidrag bejakar denna självklarhet. Exempelvis ”Det unikt mänskliga” som behandlar frågan om såväl biologisk som kulturell (beteende)evolution, och deras samspel. Den gamla dikotoma uppdelningen av människan i kropp och själ & känsla och förnuft hör historien till.

Hans Norebrink

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Bokus

Adlibris 

About these ads