Positiva förändringar av nämndemannasystemet

En statlig utredning om Sveriges nämndemannasystem och rättsväsen föreslår att även personer som inte är knutna till politiska partier ska kunna bli nämndemän. Det är en bra ordning som öppnar för bättre nämndemän, personer som är intresserade av uppdraget och inte enbart för avdankade politiker. En del politiskt tillsatta nämndemän har yttrat farhågor om de föreslagna ändringarna:

Frågan är om icke-politiker kommer att vara intresserade av att anmäla sitt intresse för nämndemannauppdraget.

– Nej, nej. Jag tror inte en sekund på det, säger Lars Lassinantti, ordförande för Nämndemännens riksförbund.

Med dagens system har de politiska partierna viss koll på dem de nominerar och på så vis sker en form av gallring.

– Nu ska en kommunaltjänsteman ta emot ansökningar från alla intresserade och sitta och gallra ut. Hur ska det gå till?

Idag finns det ett par andra kommunala förtroendeuppdrag där personer utses på ett liknande vis som det som föreslås för nämndemän. Nämligen gode män och förvaltare. Detta fungerar så det kommer säkert att fungera för nämndemän också. För att bli god man måste man gå en utbildning och skriva ett prov. Utredningen föreslår också en viss utbildning för nämndemän. Naturligtvis är det också bra.

Dessutom föreslår utredningen en minskning av antalet nämndemän från tre till två i mål där de medverkar och att nämndemän inte ska sitta i hovrätten eller kammarrätten. Jag vet inte om detta verkligen är ett bra förslag då jag inte litar på utbildade jurister. De senare tillhör oftast eliten i samhället och det borgar för orättvisa domar där deras gelikar, andra från privilegierade positioner i samhället, får lägre straff för samma brott än en från sämre förhållanden. När det gäller skattemål i kammarrätten kan det kanske vara ett bra förslag men kanske inte för brottmål i hovrätten.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

About these ads

  • Respelion

    Hur skulle det vara om man hade ett jurysystem motsvarande det i USA, där man blir skyldig att medverka när man blir inkallad? Vad är haken med det i Sverige?

    • Jag anser att nämndemannasystem är lite grann som jurysystem, men mer rättssäkra. Jurysystem är rättsosäkra då mutor, påtryckningar och annat kan få effekt. Dessutom kan jurymedlemmar inte lagen. Det blir lite av folkdomstol över det. Rättsosäkert alltså.

  • Börje Andersson

    I en jury av USA–modell riskerar du att få med samhällets bottenskrap. Till exempel obildade rasister med noll koll på samhället. Med bra nämndemän som i Sverige breddar man ju kompetensen i en domstol. Du kan få med välutbildade specialister på olika områden och människor med gedigen kunskap om det riktiga livet. Jag håller med om att många jurister lever en bra bit från vanligt folk.

    • Vi tycks vara överens i denna fråga.

    • Om nu samhället även består av ”obildade rasister” så skall väl de också finnas representerade i sann demokratisk anda. Bara för att man är en välutbildad specialist på ett område, så behöver det väl knappast innebära att man är insatt i hur lagstiftningen fungerar.

      Tror inte heller att rasism är förbehållet de lägre socialgrupperna. Tvärtom verkar den breda ut sig alltmer ju högre upp i samhällsskiktet man kommer, med tanke på att invandrarrepresentationen blir allt glesare när man rör sig i den riktningen.

  • Börje Andersson

    Till Respelion. De bäst lämpade av dem som står till förfogande ska rimligen utses till nämndemän. Självklart måste de värsta sorteras bort. Vitsen med lekmän är att de inte är jurister utan kan tillföra annan kunskap och lite eget förnuft.