Sparka både Mursi och militären

egypten kvinna
Det egyptiska folket har återigen skakat världen. Miljoner människor var ute på gatorna och störtade Mubaraks diktatoriska regim i februari 2011. Nu har miljoner och åter miljoner störtat Brödraskapets Mursi. Tahrirtorget blev återigen centrum för en revolutionär mobilisering.

Vi bevittnar en kolossal händelse som med sin överväldigande kraft stärker den redan laddade politiska utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. Detta utgör en enorm sporre, inte bara för kämpar som i Syrien strider mot och andra delar i världen. Miljontals protesterande människor ledde till att den egyptiska regeringen hamnade i kris och förlamades, det blev svårare och svårare för Mursi att behålla makten.

Den hatade diktatorn Mubarak hade i årtionden styrt en militär regering inom ramarna för en militär regim. När denna regering genom en folklig mobilisering ifrågasattes av den arabiska våren tvingades USA och den egyptiska arméledningen att offra honom för att hindra revolutionens fortsatta utveckling. En militärjunta tog då över, men Mubaraks gamla regim fanns kvar. I och med det inleddes en revolutionär situation där olika folkorganisationer och fackföreningar trädde fram för att erövra nya fri- och demokratiska rättigheter. Demokratiska val tvingades fram

Muslimska brödraskapet vann presidentvalet och all andra val som varit sen Mubarak störtades. Mursi och brödraskapet har dock aldrig uppfyllt de viktigaste kraven från den demokratiska revolutionen 2011: bröd, rättvisa och frihet. För väl vid makten kom Mursis regeringen att hålla fast vid den nyliberala agenda som under militärregimen utarmat det egyptiska samhället. Mursis regering visade sig vara lika odemokratisk som Mubaraks regim. De ekonomiska privilegierna och den politiska makten behölls ytterst av krigsmakten med Brödraskapet och president Mursis goda minne.

Mursiregeringen kom att kännetecknas av maktmissbruk och ägnade sig i övrigt åt att attackera fackföreningar och sekulära organisationer. Den ekonomiska krisen som plågar landets ekonomi är dock själva grunden till protesterna mot Mursis auktoritära maktinnehav. Massprotesterna gick inte att hejda och gav till sist upphov till en revolutionär situation som militäreliten såg som ett hot mot stabiliteten och den nyliberala politiken.

Militäreliten kände sig tvungna lyfta bort Mursi genom en militärkupp frör att skydda elitens och överklassens intressen. Att man gjorde det under svepskälet att man ville skydda fosterlandets säkerhet ändrar inte det faktum att militären har kidnappat den andra demokratiska revolutionen i Egypten.

Mursis fall är på så sätt och vis folkets förtjänst och seger; militären vill bara hindra att revolutionen går vidare. Det finns ingenting positiv med att militären nu tagit över efter Mursi, generalerna utgör den kapitalismens yttersta garant på att borgerligheten ska kunna härska som den alltid gjort.

Militären i Egypten har hittills visat en god förmåga att anpassa sig till olika politiska situationer men har egentligen aldrig lämnat ifrån sig makten. Mursis avgång är ett konkret resultat av en folkresning men i och med att militären ingrep så hamnade saken i en annan dager.

Militärens kupp måste socialister ta avstånd från. Det som nu måste till är en konstituerande församling där gräsrötter i demokratisk ordning kan vara med och påverka sin framtid. Endast en mobiliserad folk- och arbetarrörelse baserad på sina egna organisationer och intressen kan inleda en ny epok där det folkliga upproret kan göra upp med det kapitalistiska ok som tynger Egyptens förtryckta.

Mursi är nu borta ur det politiska spelet och nu måste militären också bort!

Socialistiska Partiets Verkställande Utskott, 5 juli 2013

Intressant?
Borgarmedia: SR1, 2, 3, 4, SVD1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

About these ads