Vargmotståndare är ofta varghatare

Inte bara varghatare förresten. Utan ofta hatiska människor. Hotfulla människor. Självklart gäller det inte alla vargmotståndare, helt klart inte de flesta, men uppenbart tillräckligt många för att tjänstemän regelbundet hotas med våld. Två av tre tjänstemän som arbetar med vargärenden har blivit hotade.

Det hela är inte konstigt. Varg finns i stor utsträckning i avfolkningsbygder. Avfolkningsbygder där folk känner att de blivit övergivna och där många saknar framtidstro. Det är sällan fårägare och andra som ibland drabbas av vargens närvaro tillhör varghatarna. Det har man kunnat se genom olika undersökningar.

Snarare handlar det om ensamma män i olika åldrar, män som sett samhället överge deras bygd, kvinnorna överge landsbygden osv. Det handlar om samma sorts män som också väljer att rösta på Sverigedemokraterna. Det hat som dessa män visar mot kvinnor, kommunister, invandrare visar de också mot vargar och mot tjänstemän. Varghatet är alltså också delvis ett resultat av ökande social klyftor. Dessutom sannolikt också delvis ett resultat av en för landsbygden negativ ekonomisk utveckling. Men inte bara , hatet finns  även i områden där utvecklingen inte är negativ som nordost om Stockholm där Riala-reviret finns.

Den här typen av män finns tyvärr överallt även om de är fler i vissa typer av områden. I avfolkningsbygder i gränsen mellan skog och jordbrukslandskap, i områden med nedlagd skogsindustri och nedlagda bruk och i storstädernas extrema utkanten där billiga gamla torp och gårdar kan bli bostäder åt folk med lite pengar.

Men, kom ihåg. De flest vargmotståndre är inte varghatare, inte högerextrema och inte galningar som hotar. Och alla som är för jakt på varg är inte ens vargmotståndare.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads