Maoism Utopi Vänstertjafs

rod-stjarna-over-sverige-folkrepubliken-kina-som-resurs-i-den-svenska-vansterradikaliseringen-under-1960-och-1970-talenBoknytt
Röd stjärna över Sverige
Anne Hedén
Sekel
ISBN: 9789185767113

Maoism Utopi Vänstertjafs

Under vänstervågen såg många (unga) såväl ”kommunismen” (realsocialismen) som socialdemokratin som misslyckade socialismer – som förborgerligade välfärdsstater med kapitalismen på återtåg. Maoismen framstod som en tredje fräsch väg till äkta entusiastisk, triumferande, visionär och utopisk socialism.

Exempelvis hos svensk-kinesiska vänskapsföreningen och hos maoistpartiet SKP (Sveriges Kommunistiska Parti). Detta skildras välargumenterat i ”Röd stjärna över Sverige – Folkrepubliken Kina som resurs i den svenska vänsterradikaliseringen under 1960- och 70-talen”.

Mycket är ointressanta organisatoriska detaljer. Intressant är däremot repetitionen över allt internbråkande inom vänstern och i det så kallade socialistiska blocket i världen.

Lenin (delvis) mot Trotskij mot Stalin mot Krusse och efterföljare. Sovjet mot Kina mot Vietnam mot Kambodja. Kina mot Albanien. Oändlig splittring i vänstern och i den internationella m-l-rörelsen (marxismen-leninismen-maoismen). Dogmatism, sekterism och fanatism.

Så mycket energi, tid entusiasm och tankemöda förspilld. För tio år efter vänstervågen hade nästan all form av (makthavande) socialism förpassats till historiens skräphög.

”Med förundran konstaterar man att idag har Folkrepubliken Kina blivit just en sådan supermakt som konverterat till kapitalism som maoister och Kinavänner en gång varnade för att Sovjetunionen hade blivit”, skriver författaren.

Mao och maoisterna hade alltså helt rätt när de varnade för de borgerliga revisionistiska ”kapitalistfararna” i partiet som ville återupprätta kapitalismen. Så blev det ju!

Samtidigt blev inte det stora språngets svältkatastrof känd på allvar förrän 1984. Och såväl kulturrevolutionen som det röda Kina i stort skildrades relativt positivt i dåtidens västmedia (i motsats till maoisternas anklagelser om borgerlig desinformation om Kina).

Detta kopplat till de svenska maoisternas naivitet, godtrogenhet, önsketänkande, skönmålning och svart-vita tänkande gjorde att de blev villigt lurade av den väloljade kinesiska propagandaapparatens storvulna drömförsäljning.

Mao hade ofta rätt i teorin, men inte i praktiken. Partiapparaten hade makten, inte arbetarna och bönderna – vilket gjorde den nya statsstyrda kapitalismen lätt att gradvis införa uppifrån makttoppen efter Maos död.

Kulturrevolutionärerna var inte dominerade av arbetare och bönder, utan av studenter och ungdomar av ofta annan (småborgerlig) klassbakgrund. Kulturrevolutionen gav ansatser till gräsrotsdemokrati och folkmakt, men än mer kaos, och slutade i att armén och partiet återtog all makt igen. Tillbaka till ruta ett.

Kina under Mao, liksom Sovjetunionen under Lenin-Trotskij-Stalin behärskades av en fraktionssplittrad statsbyråkratöverklass, där vissa hade socialistiska ambitioner, medan andra såg till sina borgerliga privilegier som individ och grupp (en ny klass i vardande).

Även de som på något sätt ville socialism och jämlikhet var ändå en del av den nya materiellt gynnade och maktfullkomliga överklassen under konstruktion. Inre minst Mao själv med sina villor, lyxvanor och älskarinnor i ormboform (ständigt dessa makthavande alfahannar som lydigt följer den evolutionära driften till mesta möjliga sex!).

Det lät ju så bra i teorin, och jag var själv en av dem som blev blåst och pålurad lögner om det framgångsrika Kina. I själva verket utvecklades ingen reell arbetar-bondemakt där, ingen jämlikhet heller. Stora språnget och kulturrevolutionen var megamisslyckanden, och däremellan stod den ekonomiska utvecklingen och stampade (även om viktiga sociala framsteg gjordes).

Boken menar att svenskkinesiska föreningen och SKP i sin strävan att bredda Kinaintresset i praktiken avskaffade maoismen. Struntprat. Självklart var det all splittring inom Kina, kring Mao. Lin Biao, de fyras gäng, kulturrevolutionen, samt mellan Albanien-Kina-Vietnam-Kambodja som sänkte maoistvågen i vänstern. Det fick även mig att tappa mina illusioner (inte minst det i min tankevärld omöjliga kriget mellan hjältenationerna Kina och Vietnam).

Maoismens drivkrafter är dåligt skildrade i boken – mest individuellt psykologiserande. Inget om vilka sociala skikt i det svenska samhällets maoister och vänstervågare kom ifrån. Själv var jag arbetarmedlem i maostalinska KPML(r) som hade viss ungdomlig proletär förankring. Annars var väl dåtidens (maoistiska) nyvänster mest en slags ungmedelklassig subkultur. En tidsandans moderörelse? Finns forskning i frågan?

Utopitänkandets rötter knyts i boken till religion eller upplysning. Troligen var det väl båda som fanns bakom. Mest rätt har nog Ronny Amjörnsson i ”Socialismens idéhistoria” som citeras säga att drömmen om gemenskap och jämlikhet finns i alla klassamhällen och att ”den är en del av den mänskliga naturen”.

Precis så! Vår egalitära längtan efter jämlikhet, rättvisa och moral är ett evolutionärt arv från (mest) jägartiden. Denna längtan uttrycktes senare i kristendom och andra religioner, och ännu senare i upplysningsradikalismen, och i marxismen. Drömmen om jämlikhet ingår i vår evolutionära natur, och kommer till uttryck i tidrummets tillgängliga idésystem (mina kommentarer).

Hans Norebrink

# Jag harvar i mina recensioner mycket om socialismens urartning. Räcker det inte att konstatera att så sedan länge skett och gå vidare? Nej, jag tycker inte det.

Inte om man har kvar drömmen om jämlikhet, gemenskap och folkmakt i såväl politik som ekonomi (det som kallats socialism och kommunism, ord som nu i stort sett förbrukats i den politiska debatten). Då måste man se vad som gick fel för att inte gör om misstagen när man får chansen att bygga nya folkmaktssamhällen.

Främst måste man lämna idén om privategendom som huvudfienden och storskalig statlighet som lösningen. Den senare återskapar just den sociala hierarki som klassamhället evolutionärt bygger på.

Läs mer: EX, Google,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Bokus

Adlibris 

About these ads