Idag har Jonas Sjöstedt hållit sitt sommartal i hemstaden Umeå. Han lade bland annat fram förslag på hårdare krav på gruvbolagen.
– Gruvbolagen ska inte kunna smita undan från att städa upp efter sig. Därför föreslår vi hårdare krav på att de har den ekonomi som krävs för miljöarbetet både under och efter brytningen. De ska inte heller kunna smita undan sitt ansvar genom att låta ett dotterbolag gå i konkurs, säger Jonas Sjöstedt.
Jämfört med andra länder är den svenska minerallagstiftningen sällsynt exploateringsinriktad och förmånlig för bolagen. Jonas Sjöstedt fortsätter:
– Gruvnäringen är viktig för Sverige, men idag har den för fria tyglar. Många gruvprojekt är kortsiktiga, medan miljöskadorna lämnas kvar för flera generationer framöver. Vi vill ge större vikt åt människorna som bor i området och åt miljön som påverkas.
Vänsterpartiet föreslår bland annat:
- Krav på gruvans ekonomi så att det finns pengar även för miljökostnaderna.
- Större inflytande i tillståndsprocessen för dem som bor i eller använder området, t ex samebyarna.
- Stopp för prospektering i naturreservat, Natura 2000-områden och världsarvsområden.
Av vänsterpartiets förslag så är jag mot att samebyar ska ha ökat inflytande. Samebyarna representerar bara en liten del av samerna, samernas överklass kan man säga. Det finns ingen anledning att de ska ha mer inflytande.
Förslag ett är orealistiskt om man i sammanhang beaktar hur Jonas Sjöstedt lägger fram förslaget. Man kan inte i förväg veta om ett bolag har bra ekonomi eller inte. Principerna är dock riktiga. Bolagen ska betala även för miljöaspekterna och ska inte kunna komma undan genom en konkurs. En lösning på ett sådant problem är kanske att bolagen måste betala in pengar till statligt/regionalt kontrollerade fonder som syftar till att ta miljökostnader om bolagen går omkull.
När det gäller förslag tre tycker jag det är bra och rimligt.
Intressant?
Mer: SMB, SVD1, 2, IDG,
Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Sjöstedt, Gruvbolag, Miljö, Minerallagstiftning, Gruvbrytning, Vänsterpartiet, Ekonomi, Samhälle, Politik
Ett nyckelord i Svensk gruvnäring är hållbarhet. Hållbart samhälle är ett begrepp som använts tillsammans med uttrycket Hållbar utveckling, ett uttryck som vuxit alltsedan det kom upp på dagordningen i samband med Brundtlandsrapporten i FN.
Den består ursprungligen av de tre dimensionerna: social, ekonomisk och ekologisk, som alla behöver samverka för att skapa en hållbar utveckling. Målen utformades med utgångspunkt i fem värden. Dessa är:
1.Människors hälsa.
2.Den biologiska mångfalden och naturmiljön.
3.Kulturmiljön och de historiska värdena.
4.Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.
5.En god hushållning med naturresurserna.
Ett hållbart samhälle är därmed ett samhälle som har en utveckling vilken är stabil ur ett befolkningsmässigt
perspektiv där samhällets befolkningsunderlag bevarar servicefunktioner under en överskådlig framtid.
De statliga gruvbolagen LKAB och Boliden skall driva en effektiv gruv- och mineralnäring i samklang med Brundtlandsrapporten i FN, EU:s mineralstrategi samt tillgodose hållbar utveckling i miljön och kultur i Sverige och Norrland.Gruvnäringen
i Sverige och Norrland har samma miljökrav som annan industriell verksamhet.Prövning sker mot Miljöbalken samt Plan- och Bygglagen. Därtill tas hänsyn till lokala naturvårdsföreskrifter och kulturminneslagen.
Även andra myndigheter tycker jag skall vara mer involverade i en tillståndsprövning och inte minst när det gäller att värna så kallade riksintressen.
Att gruvnäring behövs är det ingen tvekan om.Den är livsviktig beträffande sysselsättning innovation och exportnäringen för Sverige. Men tydligare regler behövs för en bättre hushållning av de svenska råvaruresurserna.
Du citerar Svemins pressmeddelande. Inte så bra.
Jag är i grunden positiv till gruvbrytning.