Hur skapas ökad trygghet i förorterna?

Oavsett det faktum att det inte skjuts mer nu än för några år sen i Göteborg eller Göteborgs förorter, inte heller i Biskopsgården, så är det många människor som upplever en stor otrygghet. Det är naturligtvis något som måste åtgärdas. Tyvärr är miljonprogramförorterna bygga på ett sätt som skapar otrygghet och motverkar trygghet. Trygghetskänslor är inte heller direkt relaterade till verkligt våld och verkliga problem. Människor känner sig tryggare i centrala Göteborgs kvarterstad än i en förort, trots att risken för att bli utsatt för ett brott är betydligt större inne i staden.

Spårvagnshållplatser ligger ofta i ingemansland, omgivna av små grönområden och bergknallar istället för bostäder. Gångvägar går ofta genom små grönområden och inte längs med bilgator eller längs med bebodda hus. Allt sådant gör att det känns otryggt.

Bilar och gående är åtskilda, precis som kollektivtrafik och biltrafik. Huskropparna står glest och skapar inte små hemmaområden utan mest mellanrum där ingen känner sig hemma. Där gårdar finns är de ofta alldeles för stora och skapar ingen attraktiv och trygg miljö.

En del av lösningen är att förorterna måste omskapas. Kanske går det inte att helt bygga om dem till kvartersstäder, men de går att förtäta, det går att bygga längs med spårvagnslinjerna, att dra gångbanor längs med bilvägar och hus osv. Det skulle också skapa en mer miljövänlig och klimatsmart stad. Samt fler bostäder, något som verkligen behövs och något som kan minska trångboddhet och bostadsbrist. Därmed också bidra till ökad trygghet på annat sätt.

Men det finns andra saker som måste göras och som sannolikt är ännu viktigare. För att minska rekryteringen till kriminella gäng och brottslighet så måste arbetslösheten minska, dessutom måste det finnas fritidsgårdar som är öppna när ungdomar är lediga och med en verksamhet som är tilltalande. Att det senare brottsförebyggande och trygghetsförstärkande är uppenbart med tanke på de erfarenheter som finns från Kungälv:

Servicen för ungdomar i Kungälv vad gäller fritidsgårdar, uppsökande ungdomsarbete och arrangemang ökade med 240 procent mellan 2009 och 2013. Detta har framför allt genomförts genom omdisponering av resurser. De ekonomiska resurserna har under den aktuella perioden utökats med 20 procent.

Brottsligheten minskar och tryggheten ökar:

Antal polisanmälda våldshändelser i offentlig miljö i Kungälv:

2010: 148
2011: 105
2012: 126
2013: 62 (tom 11 sep)

Antal polisanmälda händelser vid busstorget i Ytterby med omnejd:

2009: 227
2010: 162
2011: 174
2012: 110
2013: 72 (tom 11 sep)

Antal polisanmälda händelser på Nordmannatorget i Komarken:

2009: 88
2010: 48
2011: 26
2012: 29
2013: 23 (tom 11 sep)

Ansvariga i Kungälv talar om att det viktiga är skapa ett mer jämlikt samhälle, inte mer övervakning och kontroll. Det är inte övervakningskameror som främst behövs, utan ungdomar och andra i förorterna behöver känna sig inkluderade i samhället. Som en del av nåt större.

Till slut behövs det sannolikt fler poliser med lokal förankring som faktiskt finns på platser där ungdomsgäng hänger, där ungdomsgäng skapar otrygghet. Poliser som faktiskt arbetar på de tider som problem finns och inte bara på dagtid. Men polisen är ingen egentlig lösning, utan bara ett tillfälligt plåster.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads