Idag ska jag göra nåt oväntat. Hålla med en av de uslaste ledarskribenter (Som ledarskribent betraktad, hur han är personligen har jag ingen uppfattning om) som nån svensk tidning har. Per Gudmundson. Han skriver i en ledare att värderingar påverkar hur våld och kriminalitet i samhället ser ut. Det är en i grunden korrekt uppfattning som jag ser det. Samtidigt har han ju som vanligt dålig koll på området ändå.
Våldet i Sverige har i stort sett varit lika omfattande, dvs mycket låg förekomst i internationell jämförelse, sen slutet av 1700-talet. Mordfrekvensen (fall av våldsam död per 100 000 inv) har legat på ungefär 1 sen dess. Mordfrekvensen är det enda mått på brottslighet man egentligen kan jämföra över tid och mellan länder. Definitionen ändras inte så som det är med andra brott. Den uppgång för våldsbrott som ägde rum åren från andra världskriget till slutet av 1970-talet var alltså ingen större uppgång. Mordfrekvensen steg från strax under 1 till strax över 1. En orsak till detta var att den sociala kontrollen minskade, utflyttning från småorter och landsbygd in till städer var mycket kraftig under denna tid. Sociala band bröts upp och det tar lång tid att skapa nya. Med dessa förändringar föddes också nya värderingar. Värderingarna i sig påskyndade sen utvecklingen. Vilket var bra, utvecklingen var också bra, om det är jag dock sannolikt oense med Gudmundson.
Modernismens bostadsområden gjorde det också svårare att knyta nya sociala band och upprätthålla nån typ av social kontroll. Enhetliga bostadsområden med få halvprivata eller halvoffentliga platser gör social kontroll svårt. Dessutom leder det till hög omsättning av de boende då olika typer av boenden inte finns och omöjliggör bostadskarriär. Modernismen bidrog sannolikt, genom att försvåra social sammanhållning, till att våldet i samhället ökade. Detta anser jag inte var så bra. För framtiden kräver det också att vi faktiskt bygger om modernismens områden så att de blir bättre ur social synpunkt. Blandat boende, olika storlekar och typer av bostäder i samma område, kringgärdade gårdar, gator, kvarter etc. Vilket också är en bar grej ur andra aspekter. Det behövs fler bostäder. Bostadsbrist är inte bra för ett samhälle.
Sen 1990-talet har våldet i samhället minskat, mordfrekvensen har sjunkit till en bit under 1. En stor anledning till detta är i Sverige sannolikt den minskande alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Kraftigt minskande de senaste åren. Detta samtidigt som den organiserade brottsligheten och våld som sammanhänger med det har ökat. Skjutvapenmorden ökar alltså, fyllemorden minskar. Därmed blir Sverige mer likt andra europeiska länder. Men våldet har minskat i hela västvärlden. Sannolikt har det en del med den minskande andelen unga i befolkningen att göra. Den åldrande befolkningen i väst gör alltså samhället fredligare.
Världen har alltså som helhet blivit en fredligare plats som Gudmundson också skriver. En utveckling som naturligtvis beror på att världen också blivit rikare. Andelen fattiga i världen har blivit mindre. Klyftorna i världen har minskat sen andra världskriget. Antalet krig har minskat sen 1990-talet, vilket är ytterligare en anledning till minskat våld. Färre traumatiserade och krigsskadade unga män är bra. Det betyder minskat våld även vid sidan av krigen.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Krig, Fattigdom, Mordfrekvens, Trygghet, Värderingar, Social kontroll, Per Gudmundson, Modernism, Bostadsbrist, Skjutvapenmord, Fyllemord, Våld, Brott, Samhälle, Politik
