Naivt och okunnigt om brott på SVD:s ledarsida

På Svenska Dagbladet har de osvikligt förmåga att rekrytera okunniga personer som ledarskribenter och krönikörer. Det senaste bottennappet är Fredrik Kärrholm som tror att det faktum att en person sitter i fängelse innebär minskad brottslighet. Naivt och okunnigt. Sannolikt också fördomsfullt. Det är heller inte sant. Det finns i forskningen ingen större korrelation mellan hårda och långa fängelsestraff och minskad brottslighet. Det finns dock ett visst samband, mycket långa straff ser ut att minska brottsligheten något, men till mycket höga kostnader för samhället. I alla fall i USA. Det finns bättre och effektivare sätt att uppnå en sådan liten minskning av brottsligheten.

I Sverige har brottsligheten i stort sett varit lika stor sen 1700-talet. Typen av brott och nivån har varierat något med uppgångar under vissa perioder och nedgångar andra. I modern tid skedde en ökning av brottsligheten från andra världskriget fram till 1970-talet och med start på 1990-talet har brottsligheten minskat. Brottsligheten visar ingen som helst samvariation med om det finns höga straff eller inte. I äldre tider finns en samvariation med arbetslöshet, men det tycks inte gälla längre. Brottsligheten var inte markant högre på 1970-talet än idag. Då var det låga straff, ungefär 1000 personer satt i fängelse. Idag är det mycket hårdare straff, flera tusen sitter i fängelse och det finns ingen egentlig skillnad i brottsnivån. I Sverige tycks inget samband finnas mellan brottslighet och straffen längd och hårdhet.

Sen 1990-talets början har brottsligheten minskat i hela västvärlden, inte bara i Sverige. Orsakerna har ingenting med straffen att göra för kriminaliteten minskar i alla länder oavsett straffens hårdhet och längd. De sannolika orsakerna är en allt äldre befolkning (det är unga människor som begår brott) och i Sveriges fall minskad alkoholkonsumtion bland unga. Straffen är sannolikt helt irrelevanta.

Slutligen kan det konstateras att brottsligheten är mycket högre i länder med hårda straff som USA än i länder med milda straff som Sverige. Därav skulle man kunna dra slutsatsen att hårda straff innebär högre brottslighet och låga straff lägre brottslighet. Något sådant samband kan dock inte heller påvisas. Finland har en betydligt högre våldsbrottslighet än Sverige och lite hårdare straff. Orsaken till den högre brottsligheten är troligen inte de hårdare straffen utan har kulturella och historiska orsaker. Läs två uppslitande krig under 1900-talet. Inbördeskriget i samband med ryska revolutionen och andra världskriget.

När någon sitter i fängelse så kan den inte begå brott hävdar Fredrik Kärrholm vidare. Det finns en viss sanning i det, men det påverkar inte brottsligheten nämnvärt (men många kriminella fortsätter faktiskt begå brott i fängelset). Många som sitter länge i fängelse är äldre och ofta mördare. De skulle inte begå nya brott om de släpptes ut.

Brott begås av unga. De flesta begår inga allvarliga brott och de begår allvarliga brott först efter att ha begått mindre allvarliga brott under en tid. Det bästa vore att stoppa den utvecklingen i sin linda. Det går inte att göra det genom hårda och långa straff, utan det som krävs är sociala åtgärder, arbeten, fritidssysselsättning, bättre och mindre trånga bostäder osv.

Det finns till och med forskning som visar att det är negativt att sätta ungdomar i fängelse. Om två ungdomar begår samma sorts brott, den ene åker fast, men inte den andre, så är sannolikheten att den som inte åker fast slutar med brottsligheten i vuxen ålder större än för den som döms för sina brott.

Källor: NTU, Forskning & Framsteg, Brå, Skolungdomsundersökningen, Kriminalvården och vidare:

Hanns von Hofer, Åtgärder mot ungdomsbrottslighet, i Felipe Estrada & Janne Flyghed (red), Den svenska ungdomsbrottsligheten, 2001
BRÅ 2000a, Strategiska brott
Felipe Estrada, Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem, 1999
L. Lenke, Ungdomsbrott och återfall, 1969-1975, i Rättsstatistisk årsbok 1977
BRÅ-rapport 1999:8, 8 reflektioner om kriminalpolitik
Apropå nr 2-3, 1992
Apropå nr 5-6, 1993
Felipe Estrada & Janne Flyghed (red), Den svenska ungdomsbrottsligheten, 2001

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • AT

    Så fort man börjar diskutera fängelsestraffet längd och dess relation till landetsbrottslighet, så tar man upp USA som ett exempel på att hårda straff inte fungerar som avskräckare eller förhindra ny brott.

    Det här är ju en väldigt förenklad bild av brott, som inte tar hänsyn till den väldiga mängd faktorer som skulle påverka, tex landets övergripande moral och samansättning.

    Det kom en studie nyligen som påvisade att om man bara tittar på vita amerikaner så var brottsligheten i paritet med Sverige.

    Ta exemplet Singapore, ett av de länder med högst straff för alla slags brottslighet, noll procent kriminalitet. Och ändå ser man knappt poliser på tunnelbanorna eller gatorna.

    • Jag vet inte riktigt vad du vänder dig emot. De forskare som fick priset som kritiseras i SVD är US-amerikanska. Jag har inte skrivit om deras forskning, men den bevisar att långa straff inte har nån bra effekt. I övrigt har jag bara konstaterat fakta kring Sverige, USA och Finland för att åskådliggöra att problemet är komplext. Sen är det ett faktum att mycket forskning görs i USA. SÅ det är inte konstigt att USA tas upp. Men jag har ju främst skrivit om Sverige, svensk forskning och svenska förhållanden. Vilka ju har mycket lite med USA att göra.

  • Pingback: Det är unga som är brottslingar | Svensson()

  • Kruzze

    Fängelsepopulationen i Sverige har gått ner med i runda tal 20 % de senaste fem åren samtidigt som mängden skjutningar, gänggrupperingar och narkotikabrott tycks öka. Mig veterligen finns inga studier som undersöker sambandet däremellan men att utesluta att det skulle kunna finnas ett samband tror jag inte heller man kan göra.

    Jämförelsen med 70-talets fängelsepopulation och mängden brott haltar också en del. Då satt som mest ca 60 000 människor inlåsta på mentalsjukhus och ett flertal av dem var de som idag sitter i fängelse. Idag är det inte i närheten av lika många som är inlåsta inom psykiatrin.

    • Det stämmer att anatlet skjutningar ökat de senaste åren, de senaste 10 åren ska man nog parta om där. Det stämmer också att antalet som sitter fängelse minskat. Det senare bero ju på en minskad brottslighet i stort. En utveckling som är välbelagd. Det är inget som haltar i mitt resonemang om detta.

      Mentalsjukhusen bör också tas med i en beräkning. Det har du rätt i. Men det blir mycket svårt. Idag använder vi medicinering i störe utsträckning och många av de typer av människor som förr fanns på mentalsjukhusen finns idag på andra institutioner. Jag har inga uppgifter om detta. Här finns det en lucka i mitt resonemang.

      • Kruzze

        Den förklaring jag brukar få till varför färre döms till fängelse är att straffen för narkotikabrott har blivit avsevärt lägre samt att polisen prioriterar gängbrottslighet vilket är mer resurskrävande och leder till färre domar. Att brottsligheten på lång sikt går ner en aning kan inte förklara hela den kraftiga minskningen av fängelsepopluationen.

        Fängelse förhindrar mördare, våldtäktsmän, djurplågare, narkotikabrottslingar m.fl. att begå nya brott, det får man aldrig glömma. Till viss del kan det också förhindra dessa att begå nya brott när de friges men där är det låga procenttal vi talar om. Svensk kriminalvård har idag ett tydligt fokus på att rikta in sig på riskreducerande åtgärder utifrån framför allt fyra faktorer; antisocial historik, kriminellt umgänge, kriminella attityder och värderingar och antistocialt personlighetsmönster. De behandlingsprogram som finns ska visa på vetenskaplig signifikans för att få användas. Enligt kanadensisk forskning, som är den som svenska kriminalvården lutar sig mot, är det möjligt att nå så höga tal som genomslag på upp till 20 % men mer realistiskt är att få signifikant effekt på kanske upp till 10 %. Kriminalitet är väldigt svårt att bryta upp, några andra illusioner ska man inte ha.

        • Men det är en onödigt krånglig förklaring. Brottsligheten minskar. Det betyder färre i fängelse.

          Fängelse förhindrar inga brott. Det är välbelagt i forskningen. De förhindrar en enskild person från att begå brott, men minskar inte brottsligheten mer än marginellt. Jag har länkat till sådan forskning. Vill du komma med andra påståenden får du länka eller så är det falska uppgifter du kommer med.

          • Kruzze

            Det är inte krångligt alls, kortare fängelsestraff och andra påföljder (skyddstillsyn, samhällstjänst, fotboja, kontraktsvård m.m.) leder till att färre sitter i fängelse. Polisens prioriteringar av vilken brottslighet de fokuserar sina resurser på spelar också in.

            Däremot är det onödigt krångligt att påstå att man behöver forskning för att kunna ta till sig att Hagamannen slutar våldta, Lasermannen slutar skjuta, nätpedofiler slutar förfölja småbarn, pyromaner slutar bränna, hustruplågare slutar slå kvinnor, för att nämna några, när de hamnar i fängelse. Det finns otaliga exempel på mindre och större samhällen som andas ut när en pyroman, våldtäktsman, mördare m.fl. buras in samtidigt som den typen av brott upphör.

            Vad gäller att kunna förebygga nya brott under en verkställighet på anstalt förutsätter den att man först utreder vilka riskfaktorer som finns, vad behovet är utifrån den kartlagda risken och sist men inte minst, att det finns mottaglighet hos klienten. En klient som inte vill ändra sitt beteende kommer aldrig kunna nås med diverse behandlingsprogram. Om man däremot gör en adekvat riskbedömning, behovsanalys och mottaglighet finns kan risken för återfall minskas med så mycket som upp till 25 %. Källa Adrews & Bonta 2010.

          • Färre brott är fortfarande huvudanledningen. Vi behöver knappast jiddra mer om detta. Vi är överens om resten.

            Det har betydelse på individnivå (och på en mycket avgränsat geografiskt område eventuellt), men ingen betydelse för nivån på brottsligheten. Att spärra in Hagamannen minskar inte antalet våldtäkter, att spärr in Mangs påverkar inte antalet mord. Det är inte sånt som gör skillnad när det gäller brottsligheten i ett samhälle. Jag diskuterar på strukturell och generell nivå. Du verkar inte klara av det. Individuell nivå är inte så intressant då det inte påverkar brottsligheten i samhället i stort. Därför ser jag inte positivt på en fortsatt diskussion om individ. Jag föreslår att vi avslutar utbytet.

            Ditt sista stycke saknar relevans för detta.

          • Kruzze

            Hur vet du att minskad brottslighet är huvudanledningen till lägre fängelsepopulation? Du borde bli orakel på någon myndighet/forskningsinstitution med din förmåga att ”veta” saker.

            Allt sker på individnivå, inga strukturer eller generella nivåer begår brott.

            Att du inte vill bemöta/sätta dig in i hur man förebygger brottslighet på anstalt med evidens bekräftar min bild av att du redan har din bild klar och inte kan/vill ta till dig ny kunskap och information.

            Tack för meningsutbyte.

          • Minskar brottsligheten är det väl ganska uppenbart att antalet dömda minskar. Det krävs inga orakelkunskaper för det. Inga kunskaper alls i själva verket, bara lite sunt förnuft. Men kommer du med fler personangrepp stänger jag av dig från möjligheten att kommentera.

          • Kruzze

            Du svarade inte på frågan varifrån du fått att minskad brottslighet är huvudanledningen till minskad fängelsepopulation i Sverige. Att brottsligheten sjunker lite på lång sikt vet vi redan men det är inte i närheten av minskningen av fängelsepopulationen.

            Att rätt insatser vid en fängelsevistelse kan leda till minskad brottslighet är alltså ”off topic”?

            För övrigt är det inte ”många äldre och mördare” i svenska fängelser, både gruppen äldre och mördare är små.

            För övrigt 2, det var inte menat som ett personangrepp det jag skrev om orakel, men jag kan se att det kan uppfattas så och det var onödigt.

          • Ingen har påstått att minskad brottslighet är enda orsaken till färre personer. En annan är ju som jag tror vi tidigare nämnt, lägre straff för narkotikabrott. Vi är också överens om de andra anledningar du nämnt. Kan vi sluta tjafsa om detta nu?

            Vi är överens om det med äldre. Det kan ju inte heller vara så många mördare med cirka 80 mord om året.
            Men om de får i snitt 7 år i fängelse bör det samtidigt sitta ungefär 500 mördare i fängelse. Det är nog rätt många än då får man nog säga.
            Ursäkten är mottagen.