Kapitalismen mot människans natur

Nästan allt om människanBoknytt
Nästan allt om människan 2
Johan Frostegård
Karolinska Inst. Univ. Press

Kapitalismen mot människans natur 

Det sägs att socialismen inte fungerade för att den var emot människans själviska natur (min kommentar). Men den förklaringen håller inte eftersom vi människor även är genetiskt programmerade till osjälviskhet!

Och i den mån kapitalismen kan sägas fungera så beror det följaktligen inte på att vi i själ och hjärta enbart tänker på oss själva. Så egoistisk är inte människonaturen, enligt denna viktiga och ögonöppnande 300-sidorsbok.

De teorier om människans natur som ligger till grund för kapitalismen stämmer helt enkelt inte med den moderna evolutionära utforskningen av människans medfödda beteendenatur. Högerns människosyn är felaktig.

Kapitalismen (i boken kallad marknadskrafterna, monetarismen eller den neoklassiska nationalekonomin) utgår från att människan av naturen är en rationell, individualistisk och nyttomaximerande egoist – ”the economic man”. Men evolutionsforskningen visar att vi människor i mångt och mycket är irrationella, känslomässiga och altruistiska (osjälviska) flockvarelser.

Liberalismens och (den borgerliga) nationalekonomins fader Adam Smiths idé om den osynliga handen som ställer allt till rätta i samhället stämmer inte heller. Fritt konkurrerande individer i självisk konkurrens leder inte alls automatiskt till att hela samhället gynnas. Kanske Darwin snarare än Smith borde bilda grund för nationalekonomin, menar den i boken omnämnde amerikanske nationalekonomen Robert Frank i sin bok ”The Darwin Economy”.

Inte heller håller ”idén att ekonomin tenderar att hamna i jämvikt” via självreglerande marknader. Det finns ”ingen inneboende strävan i naturen – inte mot jämvikt eller något annat, inte mot förbättring” (alltså den västliga framstegstanken). Kanske kris, katastrof, krig och framförallt instabilitet är en bättre beskrivning av människans värld, frågar sig författaren.

Vidare är det så att ”vi som konsumenter är mycket mer irrationella än den klassiska ekonomiska teorin förutsätter”. Det mesta vi konsumerar gör vi för att statusmarkera vår ”position i hierarkin, flockvarelser som vi är”. ”De allra flesta varor behövs ju egentligen inte, och gör oss inte lyckligare: studier visar att människor var lyckligare på 60-talet”.

Vi människor tenderar även att i kampen för rättvisa avstå från egna ekonomiska fördelar om det kan straffa snyltande samhällsparasiter. Men i slutändan kanske ändå marknadsekonomin passar den mänskliga naturen, menar författaren. Detta eftersom den mänskliga utvecklingshistorien har gjort oss till ”entreprenörer och risktagare”.

Den (finans)krisande, ”modernborgerliga”, marknadsstyrda och nyliberala kapitalismen kritiseras för bristen på regleringar. Bland annat gäller det att ”otillbörliga vinster i sjukvård” sätts före läkaretiken – bland annat i stora vårdföretag. Även ”galopperande bonusar” brännmärks.

Men även den ”gammsocialdemokratiska, statsreglerade, keynesianska kapitalismen har sina brister, enligt boken. Dels har staten av politiska skäl svårt att reglera ekonomin neråt i goda tider (läs nerskärningar). Dels har statliga (och privata) hierarkiska byråkratier en tendens att växa av egenintresse (se där ett troligare skäl till realsocialismens kollaps, min anmärkning).

Medicinprofessorn Johan Frostegårds heltäckande ”Nästan allt om människan – Evolutionen, generna, moralen och mycket mer” är som ”mycket mer” indikerar en omarbetning och utökning av den första bokversionen, som utkom för fem år sedan. Främst har författaren lagt till ett försök att förstå dagens ekonomiska problem, och förbättra nationalekonomin med hjälp av evolutionsteori (se all ovanstående text).

En annan utvidgning i den nya boken handlar om att människan kanske trots allt utvecklats genom gruppselektion (som de flesta forskare hittills tagit avstånd från). Alltså att människan inte bara har förändrats genom konkurrens mellan individer (individselektion), utan även genom konkurrens mellan grupper (gruppselektion).

Enligt denna tanke, nylanserad av forskaren E.O.Wilson i ”The Social Conquest of Earth” behövs gruppselektion för att förklara människans ”Altruism, hjälpsamhet, vilja till uppoffring, hjältemod” i de grupper hon tillhör. Baksidan är tribalism, alltså farligt och konfliktskapande vi-dom-tänkande grupper emellan.

Vi människor är altruistiska inom gruppen – men där finns även statuskonkurrens och hierarkistrider (klasskamp, min kommentar). Vi kan vara altruistiska mot alla människor, men främst mot vår egen grupp (”etnokamp”, min kommentar). Men gränsen för vilka som utgör ”våra egna” kan förändras och utökas.

Författaren skriver att människans uppkomst är evolutionär och inte ett resultat av ”konstruktioner, vare sig gudomliga eller sociala”. Men den flexibla vi-grupps-gränsdragningen visar väl ändå att människandelvis kan skapa sig själv genom just sociala eller kulturella konstruktioner – typ stammar, etniska grupper och nationer (min analys).

Johan Frostegård är läkare, men har även studerat ekonomisk historia och nationalekonomi. Med den övergripande bakgrunden kämpar han för att övervinna klyftan mellan de tre kulturerna: den medicinsk-naturvetenskapliga, den humanistiska, och den samhällsvetenskapliga. Där den senare dominerar med nationalekonomin i centrum. En balans och en syntes mellan de olika tankekulturerna behövs, menar han.

I slutändan har både högern och vänster såväl rätt som fel om den mänskliga naturen (min sammanfattning). Den är inte så god eller formbar som vänstern trott (glöm drömmen om att skapa en ny människa, min kommentar), men inte heller så självisk som högern trott. Vi människor är komplexa varelser:

”Altruism…kan förklaras genom selektion på gruppnivå…egoism och konkurrens kan däremot förklaras genom selektion på individnivå”. Vi är påverkade av ”gener med rakt motsatta effekter: egoism mot solidaritet, konkurrens mot samarbete, ondska mot godhet och så vidare.” Detta enligt författarens instämmande referat av E.O. Wilsons ovannämnda kontroversiella bok.

Nästan allt jag hittills skrivit om kommer från de 55 sidor av boken som är omarbetade eller utvidgade i den nya bokversionen. Resten av sidorna är samma som den gamla boken, men lika intressanta de.

Exempelvis att moral och religion har uppkommit evolutionärt för att gynna sammanhållningen i mänskliga grupper och samhällen (vilket inte i sig utesluter Guds existens påpekar författaren som vill att religion och vetenskap håller sig från varandras sfärer). Och att vi människor kanske bär med oss ett egalitärt (jämlikhetsivrande) arv från jägarsamlartiden. Läs boken själva!

Hans Norebrink

PS Forskaren E O Wilson har anklagats av personer inom vänstern och feministiska företrädare för att vara en så kallad ”högerreaktionär deterministisk biologist”. Men han har uttalat sig positivt om den radikala boken ”Jämlikhetsanden”, och ger i sin nya bok en ”evolutionär bakgrund till varför alltför stora skillnader skapar problem i ett samhälle”.

Läs mer: FoF, Kulturen, HBL, NyTek, LT,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Bokus

Köp boken hos Adlibris 

About these ads