Kapitalkoncentration inom det svenska fisket

Inom det pelagiska svenska fisket har individuella överförbara kvoter (ITQ) införts. Det har lett till en minskning av antalet fartyg inom detta fiskerisegment från omkring 80 stycken till 38 stycken. En minskning med mer än 50%. Överkapaciteten har till stor del försvunnit. I alla fall i Sverige.

En del av de pelagiska svenska fiskebåtarna har sålts till andra länder, där de fortfarande i huvudsak ägs av svenska fiskare. Det största antalet båtar har sålts till Marocko och Belize och de fiskar i marockanska och västsahariska vatten. Andra båtar återfinns numera i Danmark och Finland där svenska fiskare tillhör de allra största fiskeriföretagarna. Enstaka båtar återfinns i länder som Tyskland och Polen. Några andra båtar fiskar fortfarande i Sverige men inom andra fiskesegment, som exempelvis torskfisket i Östersjön och västkustens räkfiske. Det sistnämnda fisket är idag ett typexempel på ett fiskerisegment där det finns överkapacitet. Inom det svenska räkfisket har ITQ inte införts.

GG 64 Astrid Marie och GG 764 Astrid

GG 64 Astrid Marie och GG 764 Astrid i hamnen på Rörö. GG 64 Astrid Marie heter numera GG 158 Sunnanland och ägs inte längre av familjen Johansson.

Samtidigt har ägandet av kvoter koncentrerats till ett fåtal båtar och kvotägare. i Sverige kontrollerar 10 stora fiskebåtar nästan 80% av alla pelagiska kvoter. I Danmark är det likadant, 9 båtar kontrollerar huvuddelen av kvoterna. Två av de danska båtarna ägs av svenskar, varav den ena familjen också är Sveriges största kvotägare. Familjen Johansson på Rörö. Den enda familj som kan utamana dem vad det gäller kvoter i Sverige är familjen T. Ahlström (Torönland HB) i Fiskebäck.

Pelagiskt fiske är fiske efter fiskarter som lever mitt i havsmassorna och inte vid botten. Fisket utförs med snörpvad, numera med den moderna variant som heter ringnot och flyttrål. Fisket skadar inga bottnar och bifångsterna av bottenlevande fisk som torsk är i stort sett obefintlig. Fiskarter det handlar om för svensk del är främst sill, skarpsill, tobis och makrill. I det danska fisket handlar det om sill, makrill, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), tobis och hästmakrill (taggmakrill).

Läs också: En kritik av vänsterns fiskeripolitik

Läs mer på min fiskeblogg Njord.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads