Skulle inte partiklar döda fler även utan dubbdäck?

Några forskare som skrivit en debattartikel i DN vill förbjuda dubbdäck för att partiklar dödar fler än vad som dör i trafiken. I våra storstäder alltså. Även om dubbdäcken ökar mängden partiklar kraftigt så kan inte forskarna hänvisa till ett enda forskningsresultat som faktiskt visar att det dör fler på grund av användning av dubbdäck. Endast ens tudie i Stockholm där det går att visa ett samband mellan halterna av skadliga partiklar och dödsfall. Sambandet med dubbdäcken är dock oklar i den studien eftersom halterna av skadliga partiklar var högst i april/maj. Kanske inte direkt de stora dubbdäcksmånaderna eftersom dubbdäck då är förbjudna att användas i södra Sverige.

Dubbdäck

Klart är att halterna av farliga partiklar i städerna skulle minska om dubbdäcksanvändningen minskade. Det är sannolikt, men inte belagt, att en minskning av dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar skulle bli en följd. Norsk forskning visar enligt artikelförfattarna att dubbdäck inte ökar trafiksäkerheten i nån nämnvärd omfattning, kanske inte alls. Det skulle i så fall innebära att antalet trafikdöda inte skulle påverkas om dubbdäck förbjöds. Rent spontant känns det inte trovärdigt. Men det kanske är så. Om det är så skulle förbud mot dubbdäck ur trafiksäkerhetssynpunkt vara möjligt. Sannolikt skulle det innebär färre dödsfall på grund av partiklar, men det skulle nog ändå vara så att partiklar dödade fler än vad trafiken gör.

På sikt, dubbdäck eller inte dubbdäck, så är det viktiga dock att minska bilismen. Det görs främst genom att konstruera om våra större städer så att de blir tätare, dvs mer lämpliga för kollektivtrafik och för gång- och cykeltrafik. Tätare städer möjliggör också ökad närhet mellan bostad och arbete. Vilket innebär minskad trafik. Minskad biltrafik skulle minska antalet dödade på grund av partiklar och antalet dödade i trafiken. Alla vinner. Även barnen som skulle få bättre kondition och fysik genom att de får och kan gå till skolan. Minskad biltrafik är helt enkelt en vinst för alla.

En sak vet jag i all fall, dubbdäcksförbud skulle ge mindre biltrafik i den stadsdel där jag bor. Lite snö så blir det snart is och ingen kommer upp eller ner, in i stadsdelen eller ut. Plogning sker nästan aldrig så det är inte att hoppas på. Men det innebär ju minskad bilism, så kanske är det nåt bra ändå.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Björn Abelsson

    Att det är dubbdäcken som orsakar de höga halterna av partiklar är fullkomligt uppenbart. Om man tittar på hur halterna varierar timme för timme så är det efter 1 oktober, när dubbdäcken kommer på, men vägarna fortfarande är bara och torra, som halterna stiger. Om det är vått på vägen blir det inga höga halter.

    Sedan sjunker halterna när det blir snö och is, och under vintern är det inga problem. Men när gatorna torkar upp igen framåt mars-april, men de flesta fortfarande kör med dubbdäck, så skjuter halterna i höjden igen.

    Så om folk kunde vänta med att sätta på dubbdäcken tills det faktiskt blir is och snö, och sedan ta bort dem igen så snart vintern är slut, så skulle störst delen av problemen försvinna.

    • Sannolikt är det så att dubbdäcken orsakar ökning av antalet giftiga partiklar i luften. Men det kan inte vara dubbdäcken som är orsak till att partikelhalterna är högst i april-maj (de är alltså inte högst i mars-april som du påstår) när dubbdäck är förbjudet. Halterna är också som lägst i oktober-november när det inte finns nån snö och folk börjar kör med dubbdäck. Det finns en motsägelse där. anledningen till att det ser ut på det vis det gör har alltså väldigt mycket med andra saker att göra, inte bara med dubbdäcken att göra.

      • Björn Abelsson

        Jag har inte koll på partikelhalterna i Stockholm. Däremot vet jag precis hur det ser ut i Sundsvall. Och där är det precis som jag säger. Partikelhalterna följer exakt antalet dubbdäck på torr asfalt. Du kan titta själv om du vill, på vår hemsida Sundsvall.se. Gå in på ”Bygga bo & miljö” och sedan Klimat och miljö/Luften i Sundsvall. Där hittar du Aktuella luftdata från Köpmangatan. Välj diagramrutan nere till höger så får du fram kurvor som visar partikelhalterna timme för timme eller dag för dag. Det är enbart de dagar som vi har många som kör med dubbdäck på torra vägbanor som vi har höga halter av partiklar.

        • Okej. Det kan ju vara lika på olika ställen. Jag tror att väderförhållande (mycket regn, inversion, högtryck eller lågtryck har mycket stor inverkan.

          • Björn Abelsson

            Regn har oerhört stor betydelse för partikelhalterna. När vägbanan är våt är halterna låga. Inversion och lufttryck påverkar inte partikelhalterna så mycket. Inversion är däremot en viktig faktor för höga halter av kvävedioxid. Vindhastigheten påverkar halterna av både partiklar och kvävedioxid. När det blåser blandas luften om och halterna av luftföroreningar minskar.

          • Ok. April och maj är ju ofta mycket torra månader, medan oktober-november är mycket regniga. I alla fall härnere på västkusten.

          • Björn Abelsson

            Trafikkontoret i Göteborg har tagit fram en prognosmodell som med rätt stor träffsäkerhet kan förutsäga vilka partikelhalter som kommer att uppkomma följande dag. De använder modellen för att bestämma när de ska gå ut och dammbinda med saltlösning för att hålla nere partikelhalterna. Om du är intresserad kan du ta kontakt med dem för att få veta vilka variabler de använder som underlag för sina prognoser.

        • Bobban76

          Hur mäter och särskiljer man partiklar från andra källor, t.ex. partiklar från bromsbelägg, från krossat grus/krossad sand efter sandning av gator?
          Hur stor inverkan har utetemperatur på partiklarna? Jag tänker att på varma sommardagar är asfalten mer klibbig och smälter och inbillar mig att det per automatik blir mindre risk för partikelbildning än vintertid och minusgrader?

          • Björn Abelsson

            Att partiklarna kommer från trafiken syns mycket tydligt på att de helt samvarierar med trafikmängden. Däremot är det svårare att avgöra vad i trafiken som ger upphov till partiklar. Men som jag visat tidigare, så är det bara när många kör med dubbdäck på bar och torr asfalt som vi får de höga halterna av partiklar. Så det är mycket osannolikt att bromsar, sandningssand eller annat kan ha någon stor betydelse för de höga partikelhalterna.

          • Hsen

            Eftersom man mäter alla partiklar särskiljer man inte från olika källor i gatrumsmätningar. Men i lab-miljö kan du skapa egna förutsättningar. VTI gör studier på olika varianter av asfalt t.ex. Varma sommardagar har vi inte så många dubbdäck så blir inte så många partiklar. Sen har man kollat vilka ämnen partiklarna består av för se varifrån de kan tänkas komma.
            Sandningen i sig är för stora partiklar för räknas. Måste först malas ner av däcken för att bli i rätt storlek så vi kan andas in dem i lungorna. Annars fastnar de bara i munnen vilket man kan känna.

  • Jag utgick från att forskarna vet vad de snackar om och de hävdar att halterna i Stockholm är högst april-maj. Om vi utgår ifrån att de inte vet vad de snackar om så faller ju allt de hävdar. Saker som jag ju i stort sett är överens om. Men oavsett kan de ju ha skrivit fel, eller ha fel i sak på en punkt, men rätt i allt annat.

    • Hsen

      De vet nog vad de snackar om men att halterna är högst i april-maj kommer från ett citat när studien presenterades. Min reaktion var samma som din ‘men då har vi inte dubbdäck!’ och kontrollerade med mätdata. Ibland förekommer dock höga halter även efter dubbdäckssäsongen långt in i maj. En förmodad anledning är att det ligger en bank av partiklar som har byggts på under tiden som vägbanan varit fuktig. Sen i maj när det är torrt och fint virvlas dessa upp oavsett däckval.

      • Ok. Vi är nog rätt överens.