Fokus på våld i det antifascistiska arbetet medför andra problem

En man som jag inte känner, Esteban del Toro, skrev följande på facebook om diskussionen kring våld, Vänsterpartiet och Revolutionära Fronten:

1. Jag påstår att om vänstern blir mer militant och börjar fysiskt ge sig på meningsmotståndare i ”preventivt syfte” eller för att hämnas tidigare attacker, så kommer det att leda till en upptrappning av det politiska våldet på båda sidor. Det är en naturlig mänsklig reaktion, våld föder våld och rädda människor vill eliminera det de uppfattar som hot mot sig själva. 

2. Jag påstår också att en sådan våldsupptrappning kommer att gynna en ganska liten grupp våldsbenägna heterosexuella män i yngre åldrar, de som har den fysiska styrka och hänsynslöshet som krävs för att använda våld mot människor i andra situationer än rent nödvärn. Deras positioner inom rörelsen kommer att stärkas på alla andras bekostnad, därför att de är de som har kraften i nävarna som den uppkomna situationen kräver. Det kommer att missgynna kvinnor, hbt-individer, äldre män och de män som inte vill eller kan använda våld effektivt. Är det en utveckling ni i vänstern som ofta brukar tala om feminism och olika former av strukturella förtryck kan borsta bort så lätt? 

Som jag skrev tidigare så är demokratin och demokratins organisationsformer de svagas vän (förutsatt att de svaga mobiliseras politiskt). Våld och nävarnas styrka är motsatsen till demokrati och bär på en inneboende logik som för fram fel människor till ledarpositioner och korrumperar politiska rörelser. Jag tycker inte att vänstern med sin 1900-talshistoria av blodiga revolutioner som för fram auktoritära despoter till makten borde ha svårt att se det.

Jag är överens med dessa skrivningar och problemformuleringar. Men, samtidigt vet jag att vi i vänstern måste vara förmögna att försvara oss mot nazisters och fascister våld.

Ett sådant försvar måste organiseras och ska inte bygga på enskilda hämndaktioner eller hot genom att uppsöka folk. Det måst bygga på en organisering som innebär att vi är så många att ett angrepp på oss, våra aktioner, möten och demonstrationer omintetgörs redan innan det ens är påtänkt. Men vi måste samtidigt i slutändan ha folk som i en absolut värsta-situation kan använda fysiskt våld till självförsvar och försvar av demokratin. Men är vi många så kan det göras utan att den gruppen måste vara unga aggressiva män. Den gruppen måste dessutom vara underordnad det större kollektivet som ordnar den aktivitet som behöver försvaras eller som organiserar det antifascistiska arbetet i den stad där nazisterna försöker lägga beslag på gatorna.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

About these ads