Liten grupp unga män står för huvuddelen av våldsbrotten

Majoriteten av alla våldsbrott i Sverige begås av ett litet antal personer. Dessa är nästan uteslutande män som tidigt debuterar i våldsbrott, som har missbruksproblem, personlighetsstörningar och även medverkar i annan brottslighet. En procent av befolkningen ligger bakom 63 procent av våldsbrottsdomarna.

Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin som granskat 2,5 miljoner personer i svenska brotts- och befolkningsregister. I den aktuella studien har Göteborgsforskarna samkört samtliga domar för våldsbrott som utfärdades i Sverige mellan 1973 och 2004 med befolknings­statistik för personer födda 1958 till 1980.

Av de 2,5 miljoner individer som ingick i studien dömdes 4 procent för minst ett våldsbrott. Av dessa totalt 93 642 individer var 26 procent dömda tre eller fler gånger, vilket innebär att 1 procent av befolkningen (24 342 individer) stod för 63 procent av alla våldsbrott under studieperioden.

Studien visar vidare att dessa återfallsförbrytare i hög grad är unga, missbrukande män (över 93 procent i gruppen är män), som tidigt debuterat med våldsbrott, som i många fall har en personlighets­störning och som ofta ägnar sig åt annan kriminalitet som till exempel narkotika- och egendomsbrott.

– Våra resultat visar att fyra procent av de som återfaller i våldsbrott har psykos­sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom. Det innebär att psykossjukdom är dubbelt så vanligt bland återfalls­förbrytarna som hos normalbefolkningen, men de utgör trots det en mycket liten andel av återfallsförbrytarna, säger Örjan Falk, forskare vid Sahlgrenska akademin.

En slutsats Göteborgsforskarna drar är att  de massmedialt uppmärksammade enskilda ”vansinnesdåden”, vilka utförts av någon med svår psykisk störning, inte ansvarar för den generella återfallsvåldsbrottsligheten.

Studiens resultat är enligt forskarna viktig i det brottsförebyggande arbetet.

– Det här hjälper oss att identifiera vilka individer och grupper som behöver särskild uppmärksamhet och extra insatser. Det behövs en diskussion om straffets funktion för denna grupp, och vi vill gärna initiera en debatt om vilken typ av kriminologiska och medicinska åtgärder som är meningsfulla att satsa på, säger Örjan Falk.

Studier som denna används ofta som argument för hårdare straff och amerikanska principer som ”three strikes and you´re out”. Hur ser ni på det?

– Att enbart låsa in dem som begår tre eller fler våldsbrott på livstid skulle sannolikt medföra flera oönskade konsekvenser såsom eskalering av allvarligt våld i samband med polisingripanden och ökade motiv för våldsverkare att hota och angripa vittnen för att undgå livstidsdom Det är även ett faktum att ett stort antal våldsbrott begås inne på anstalter.

– Jag förespråkar ett större fokus på samhällsskydd och vård, där barn och ungdomar som uppvisar tecken på våldsbeteende och som ligger i riskzonen för att senare bli återfallsförbrytare i våldsbrottslighet blir föremål för genomgripande satsningar.

– Även för dem som redan kroniskt återfaller i våldsbrott finns fler alternativ än enbart inlåsning, till exempel högintensiv övervakning, elektronisk övervakning och utveckling av särskilt inriktade behandlingsprogram. Det skulle inledningsvis medföra en högre samhällskostnad, men skulle sett över en längre tidsperiod minska det totala antalet våldsbrott och därmed minska stor andel lidande och de kostnader som är en konsekvens av våldsbrotten, säger Örjan Falk.

Det finns också studier i framförallt USA som visar att de som inte döms för brott i större utsträckning lämnar brottsligheten när de blir äldre än vad personer som döms till fängelse gör. Att använda andra metoder än fängelse skulle sannolikt på sikt innebär lägre brottslighet och mindre kostnader för samhället totalt sett än fängelsedomar och liknande repressiva åtgärder, precis som Örjan Falk hävdar. Ju tidigare ingripande med behanldingsprogram, social kontroll via samhället istället för familjen osv är sannolikt den absolut bästa vägen att nå framgång.

Svensson/Göteborgs Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads