Revolt Nation Klass

Frihet Jämlikhet BroderskapBoknytt
Frihet Jämlikhet Broderskap
Carl-Göran Ekerwald
Karneval förlag

Revolt Nation Klass 

Jag tror mig aldrig någonsin tidigare ha läst en sådan bra text om franska revolutionen. Äntligen tycker jag mig förstå den. Så konkret som miljön, individerna, idéerna, motsättningarna och framförallt klasserna skildras – med författarens sympati tydligt hos vanligt enkelt folk.

Människorna framträder levande som historiens agenter. Man ser i stort sett in i deras själar – skriven dokumentation finns i brev, rättegångsprotokoll etcetera. Spännande trots att man vet hur det går! Och så lätt det faller sig att jämföra med vår tids folkliga revolutioner.

Först hela folket – nationen – enad mot tyrannen och hans anhängare. Sedan splittringen efter segern när olika sociala intressen drar åt olika håll, och ledande personligheter hamnar i maktstrider. Bristen på stabila samhällsinstitutioner att hantera kaoset och folkviljan.

Klasskampen och den reaktionära militära interventionen utifrån skärpte våldsnivån, och röd och vit terror slukade människoliv i Paris och allra mest på landsbygden, under och efter revolutionen. Men det är enbart det ”röda” skräckväldet i Paris året 1793-1794 som ständigt lyfts fram.

Franska revolutionen utmålas ofta som den typiska anti-feodala borgerliga revolutionen som banade väg för den nya tidens kapitalism. Men det är väl vanligare med en gradvis övergång mellan överklasser – från adel/godsägarklassen till borgarklassen – så som i exempelvis Sverige.

När som i Frankrike de båda elitklasserna (kung/aristokrater mot företagare/medelklass) ställdes mot varandra tvingades borgarna söka stöd hos bönder, arbetare och ”småfolk” (hantverkare, försäljare, tjänstefolk). De fattiga drev revolutionen i mer social och demokratisk riktning och under skräckväldet förlorade borgarklassen tillfälligt kontrollen över den nationella omvälvningen.

Proto-proletariatet i huvudstadens fattigkvarter arbetade för en vagt socialistisk revolution – en revolt underifrån. Samtidigt drev även de medelklassintellektuella i jakobinklubbarna, med Robespierre i spetsen, på för en radikalare revolution (dock inom privatägandets ramar). Den senare revolutionen uppifrån var huvudansvarig för excesserna under skräckväldet.

Det påminner mig om Ryssland 1917. Revolutionen underifrån av arbetare som strejkade och ockuperade fabriker, och av bönder som fördrev godsägare från sina jordar. Och revolutionen uppifrån av de auktoritära och medelklassintellektuellt ledda bolsjevikerna. De som senare också de tillgrep röd terror inför inbördeskrig och imperialistisk intervention.

Delar av bokens baksidestext förtjänar att återges: ”Versailles 1789 – en enda stor spelhåla och ett maktcentrum. Där den snabbaste vägen till sex och pengar var rådande ideologi. Frankrike i övrigt – livegenskap, dyrtid, umbäranden…Så kom revolutionen och med en ny tid. Då inleds den moderna politiska strid som sedan dess rasat – än framåt, än bakåt.”

Ja, redan när den borgerliga kontrarevolutionen segrat över de folkliga krafterna (följt av Napoleon Bonapartes diktatur) började klasskampen och socialismen utmejsla sig tydligare. Detta i form av Gracchus Bebeufs av antiken och kristendomen inspirerade urkommunistiska tänkande med dess ”radikala jämlikhetsidé”.

Det fanns en för vår egen besvikna tid så annorlunda optimism och framtidstro under franska revolutionen, beskriver författaren. Den första moderna folkliga protodemokratiska nationen skapades ur begreppen jämlikhet och broderskap (det senare ett ”förinnerligande av begreppet jämlikhet, enligt författaren – själv skulle jag tala om ömsesidig respektive släktskapsaltruism).

Decentraliserat kommunalt självstyre präglade fattigkvarteren i Paris (vilket återkommer under Pariskommunen 1871), och även delar av övriga Frankrike i form av allianser av kommunala konfederationer. Folkbeväpning skyddade revolutionen mot kung och adel, och senare mot borgarnas maktanspråk.

Den nya folknationen väckte entusiasm och offervilja, och frivilliga soldater drev ut de utländska ockupanterna. Fattigmassorna politiserades, och även kvinnorna ur de lägre klasserna deltog aktivt i den fortskridande revolutionen. Första maj föddes som ”folkfrihetens dag”.

Hans Norebrink

Läs mer: LM, HD,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!