Samtyckeslag och omvänd bevisbörda

Problemet med våldtäkter och våldtäktsrättegångar är inte att samtycke saknas eller inte saknas. Problemet är oftast att ord står mot ord och att bevis saknas. Då ska den misstänkte frias. En samtyckeslag kan inte ändra på detta. Såvida den inte bygger på omvänd bevisföring, dvs att den misstänkte måste bevisa sin oskuld. Något en samtyckeslag per definition naturligtvis inte måste göra som Kajsa Ekis Ekman menar i DN. Problemet är att Kajsa Ekis Ekman utgår från omvänd bevisbörda. hennes resonemang bygger på att den misstänkte personen ska bevisa sin oskuld. Därmed har hon fel.

Vi kan inte ha en lagstiftning som bygger på omvänd bevisbörda det skulle skapa ett samhälle utan rättssäkerhet. Bygger en samtyckeslag inte på förändrad bevisbörda kommer inte heller en samtyckeslag inte att leda till fler fällande domar eller fler åtal. Brott kommer fortfarande att vara lika svårt att bevisa eftersom ord står mot ord.

Faktum är att det redan idag krävs samtycke för sexuellt umgänge vilket Paulina Neuding påpekar i SVD.  Säger någon nej eller på annat sätt visar att den inte vill ha sex så innebär det att personen ifråga (oftast en kvinna) inte samtycker. Svårigheten är att bevisa detta (att den misstänkte personen, oftast en man, inte förstått behöver dock inte ens enligt nuvarande lagstiftning var ett skäl till att personen frikänns) är problemet och det förändras inte av en samtyckeslag som inte bygger på omvänd bevisföring.  Fast Neuding har in rätt i så mycket annat. Hårdare straff skulle innebär att män som Göran Lindberg inte kunde våldta igen under många fler år. Men det skulle inte minska antalet våldtäkter. Det är ingen lösning på problemet. Lindberg är en ovanlig våldtäktsman. Samma gäller samtliga fall som uppmärksammats under senare tid. Det är ovanliga våldtäktsfall.

Risken är att en förändrad lag utan omvänd bevisbörda som enda effekt får fler anmälningar, men inte ökat antal åtal och fällande domar. Uppklarningsprocenten sjunker ytterligare, attityder ändras inte och ingenting är vunnet.  En positiv effekt kan förstås vara att det blir lite klarare vad som gäller. Sådant kan bidra till förändrat beteende och förändrade attityder. En samtyckeslag som bygger på omvänd bevisbörda enligt Kajsa Ekis Ekmans modell innebär sannolikt fler fällande domar men också en bristande rättssäkerhet.

Till slut. Antalet våldtäkter minskar sannolikt, de ökar inte i alla fall och har inte gjort under lång tid. Antalet anmälda våldtäkter minskade det senaste året efter en lång tid av kraftig uppgång. Det är bra att komma ihåg detta i debatten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

About these ads

  • JohanRonnblom

    Om någon går in i ditt hem och tar alla dina saker, och hävdar i rätten att han hade ditt tillstånd, är det då upp till dig och åklagaren att bevisa att han inte hade tillstånd? Blir det ”omvänd bevisbörda” om tjuven måste bevisa att han haft tillstånd för att frias?

    • Det som ska bevisas är om en person begått ett brott. Har en person våldtagit någon dvs, brutit mot samtycket (som måste finnas idag också)? Om det inte kan bevisas ska personen inte dömas för brott. Om personen som misstänks för våldtäkt förnekar samlag och inga övriga bevis finns kan denne inte fällas för nåt brott idag och inte heller om lagen var formulerad med samtyckeskrav. Om personen som misstänks för våldtäkt medger samlag men menar att det var överenskommet måste det bevisas att samtycke inte rådde för att det ska dömas för brott. Kan det int bevisas ska personen frikännas. Om det är så att personen som misstänks för brott måste bevisa att samtycke förelåg, dvs han måste bevisa sin oskuld är det omvänd bevisföring. Ingen ska behöva bevisa sin oskuld i en rättegång

      Det som ska bevisas är att personen gått in i huset och tagit saker. Kan inte det bevisas, även om sakerna är borta, ska personen inte dömas. Kan det bevisas att en person gått in i ett hus och tagit saker men att denne hävdar att det skett i samförstånd med ägaren måste det bevisas att det inte skett i samförstånd. Om det inte kan bevisas blir det frikännande dom. Om den misstänkte måste bevisa sin oskuld så blir det omvänd bevisföring. Samma resonemang gäller i bägge fallen.

      • JohanRonnblom

        Så om ord står mot ord, jag säger att jag hade tillstånd att ta dina saker och du säger att jag inte hade det, då ska jag frikännas? Tror du att det skulle bli många dömda för stöld om den principen tillämpades?

        • Snälla du. så resonerar jag inte. Men ja, Det skulle bli resultatet om tingsrätten trodde på honom. I verkligheten skulle de inte göra det, utan utgå från att han ljög. Och här har vi det egentliga problemet. I fler av de våldtäktsfall som diskuterats handlar det ytterst om vem domare och nämndemän tror på. Det är snarare där vi bör angripa problemet. Diskutera hur nämndemän ska utses, kanske könskvotera nämndemän osv. Att de är politiskt utsedda kanske är en del av problemet. De kanske borde utses på samma sätt som gode män och förvaltare.

      • JohanRonnblom

        Dessutom: om vi tillämpat samma principer i bägge fallen så hade det inte idag varit nödvändigt för inbrottstjuven att ens förklara varför hen trodde att hen hade tillstånd att ta sakerna. Det en samtyckeslag innebär är egentligen bara att den anklagade måste kunna ge ett rimligt svar på frågan: varför trodde du att du hade tillstånd?

        • Svar till det sista, ja om den inte egentligen förändras i förhållande till nuvarande lag mer än att det står samtycke istället för en rad villkor. Jag har inget mot det, det är så lagstitfningen ser ut i UK och i vissa delstater i USA om jag förstått det rätt. Men i domstolen kommer det inte att förändra ett skit. Speciellt inte i fallet i Lund. Den åtalade skulle bli frikänd skulle bli frikänd även med annan skrivning i lagen. Han har ju förklarat varför han trodde han hade samtycke. Rätten trodde på honom. Det som Ekis föreslår är dock inte det utan omvänd bevisföring. Resten har jag redan svarat på.

          • JohanRonnblom

            I Lundafallet handlar det mer om att inte kräva en extrem nivå av uppsåt som vi inte kräver för andra brott. Men jag förstår inte varför du tycker att det Ekis Ekman skriver skulle bli omvänd bevisföring. Jag kan omöjligt tolka hennes text så. Det jag vill är att den som är åtalad måste redogöra för varför hen trodde att partnern ville ha sex. Den som inte kan svara på den frågan, eller ger ett svar som är uppenbart orimligt eller kan motbevisas, ska dömas. Och det även om personen ifråga är psykopat och/eller störd på andra sätt och därför inte förstått något som en normal människa skulle ha förstått. Kan inte se att detta skulle innebära omvänd bevisföring och jag kan inte se att Ekis Ekman argumenterar för något väsentligt annorlunda.

          • Det du vill ha är det som krävdes av personen i Lund. Behövs alltså ingen lagändring. En annorlunda skrivning kan vara bra av politisk skäl, men förändrar inget i sak. När jag läser Ekis Ekmans artikel uppfattar jag det som hon vill ha nåt annat. Att det hon faktiskt föreslår är omvänd bevisföring. Kanske menar hon inte så, men jag uppfattar henne så. Min utgångspunkt när jag läste första gången var att hon var och är emot omvänd bevisföring, men jag har svårt att tolka hennes artikel så faktiskt.

            De flesta våldtäktsrättegångar handlar om personer som bor tillsammans, har varit tillsammans länge, är nära vänner, har sällskap osv. De uppmärksammas aldrig och de skulle inte påverkas av en annan skrivning i lagen. Oavsett vad det står måste det bevisas att samtycke inte förelåg, dvs att ett brott begåtts. Så är det idag och så förblir det med en annan skrivning. Det kan inte bevisas om ord står mot ord. Det blir annorlunda med omvänd bevisföring och det är inte okej.

          • JohanRonnblom

            I de flesta fall kan det inte bevisas, men ibland kommer en gärningsman att misslyckas med att ljuga trovärdigt och därmed kunna bli dömd. I andra fall kan det framgå av omständigheterna eller av andra vittnesmål (exempelvis vid gruppvåldtäkter) att en historia om samtycke är påhittad eller uppenbart orimlig. Ett typiskt samtycke som förmodligen inträffar vid 99% av alla heterosexuella samlag är att kvinnan intar samlagsposition och blottar könet för mannen. I övriga fall, exempelvis vid BDSM-sex eller liknande så är det fullt rimligt att kräva av mannen att han noga kollat att kvinnan var med på noterna innan han började hantera hennes kropp. Om det finns män som inte håller med om detta och tycker att det skulle bli besvärligt så tycker jag att det är viktigt att genomföra lagen om så bara för att få till den diskussionen så att några av de männen ska inse att de inte har en okej syn på hur sex går till.

    • Beholder beholdersson

      Det blir omvänd bevisbörda om tjuven måste bevisa att han inte har begått inbrottet.

  • Pingback: Bra om samtyckeslag och våldtäktsbrott i Göteborgs Fria | Svensson()