Många vänstergrupper och vänstermänniskor hävdar att trängselavgiften är en klassfråga eftersom en person med liten inkomst kommer att betala en större andel av sin lön i avgift än en med större inkomst. Uppfattningarna delas sannolikt även av många människor med borgerliga åsikter även om dessa kanske skulle uttrycka sig annorlunda. De har rätt. Trängselavgiften är en klassfråga och platta avgifter har alltid den effekten.
Samtidigt har de fel. Trängselavgiften, eller trängselskatten som den officiellt heter, är en klassfråga men det är inte för att arbetare och fattiga får betala mer än rika, utan för att det är en avgift som faktiskt omfördelar från rika grupper till fattiga grupper i samhället. Det kanske kan verka märkligt, men är ändå inte mindre sant.
Anledningen till det förhållandet är att de flesta låginkomsthushåll eller låginkomstfamiljer helt enkelt inte har någon bil. De är alltså i huvudsak hänvisade till kollektivtrafiken vid resor, oavsett om det är till arbetet eller om det handlar om nöjesresor.
I Göteborg har (siffror från 2010) enligt SCB en knapp minoritet av alla hushåll bil. Men skillnaderna är enorma mellan olika delar av staden. I fattiga arbetarområden är det omkring 25 procent av familjerna som har bil. I rika områden har nästan alla hushåll och familjer bil. Ofta har de dessutom flera bilar. Även inom nordöstra Göteborg är det stor skillnad mellan olika områden. I Gamlestaden har 23,1 procent av familjerna bil, i Östra Bergsjön 24,4 procent, Hjällbo 29,7 procent och så vidare. I hela nordöstra Göteborg är det i snitt 40,2 procent av familjerna som har bil. Siffran dras av upp av villaområden i utkanterna, områden som exempelvis Linnarhult, 77,4 procent, och Utby, 67,3 procent.
Det betyder att väldigt få arbetare eller fattiga överhuvudtaget kommer att betala trängselavgift. Av det följer att de flesta trängselavgifter kommer att betalas av företag (en stor del av avgifterna i Göteborg betalas av företag med säte i Stockholm, det handlar om leasingbilar) och personer med god ekonomi. Om pengarna som kommer in från trängselavgifter i huvudsak används till kollektivtrafik kommer därför en omfördelning från rik till fattig att ske. Rika använder inte kollektivtrafik, men det gör fattiga. Rika kommer att få betala huvuddelen av trängselavgifterna medan få fattiga kommer att betala överhuvudtaget.
Om trängselavgifter används till att bygga nya bilvägar minskar dock de omfördelande effekterna kraftigt. Det är därför viktigt att inkomster från trängselavgifter inte används till nya motorvägstunnlar, motorvägar och motorvägsbroar utan till en utbyggnad av järnvägar, pendeltågstrafik och spårvägstrafik.
Så nog är trängselavgifter en klassfråga, precis som det är en jämställdhetsfråga eftersom kvinnor åker kollektivt i större utsträckning än män och en miljöfråga då minskad biltrafik innebär mindre utsläpp av växthusgaser och smutspartiklar.
Anders Svensson
Ursprungligen en ledare i ETC Göteborg.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Trängselavgift, Trängselskatt, Jämlikhet, Klassfråga, ETC Göteborg, Kollektivtrafik, Bilism, Göteborg, Hjällbo, Utby, Bergsjön, Linnarhult, Samhälle, Politik
2 svar på “Trängselavgiften – en klassfråga”
Kommentarer är stängda.