Yimby om Mölndalsvägen – trafik och trafikmiljö

Del 4 av 5 i serien Yimby om Mölndalsvägen

Ytterligare en del av Yimby Göteborgs yttrande om Mölndalsvägen.

Cykel och snabbcykelbana

Den fördjupade översiktsplanen innehåller en snabbcykelbana på Mölndalsvägens östra sida. Frågan är hur stort behovet är av denna cykelled. Det går redan idag relativt snabbt att cykla längs Mölndalsvägen men det är monotont och störande med korsningarna. Då korsningarna blir kvar så är det svårt att se poängen. Det kan diskuteras om snabbcykelbanor är en bra prioritering då ett finmaskigt och rent gatunät är viktigare för cyklister än ett fåtal stora stråk enligt motorvägstänkande. Dessutom riskerar snabbcykelbanan att bli en barriär för gående och motverka ambitionen att göra gatan stadsmässig. En placering av snabbcykelbanan längs järnvägen skulle i det avseendet kunna vara lämpligare.

Boråsbanans banvall nämns inte i planen. När ny järnväg byggs österut blir den tillgänglig. Det kan bitvis finnas anledning att riva banvallen för att binda ihop områden som skurits av och ge möjlighet till bebyggelse. Annars vore det logiskt att använda banvallen som cykelbana. Det skulle bli en bra väg med låg lutning mot Göteborg från Mölnlycke och östra Mölndal.

Transportkorridoren ska inte bara dikteras av Trafikverket

Mycket av planeringen dikteras av att Trafikverket planerar för fyra alternativt sex järnvägsspår och kräver utrymme för sex spår och en breddning av motorvägen för busskörfält. Planen bygger samtidigt på att biltrafiken inte skall öka i enlighet med de regionala målen vilket är rimligt. Men oaktat syn på trafikmängderna i framtiden och hur hållbara de är, utgör passagen av E6 genom Gårda ett nålsöga som är svårt och dyrt att bredda. Det är därför oansvarigt att öka kapaciteten på motorvägen inom planområdet utan att beakta situationen i Gårda. Marieholmstunneln kommer öka kapaciteten över älven, så alltmer av trängseln kan förväntas i Gårda. Generellt är det nyktert att planen utgår från järnväg och motorväg i marknivå och inte framlägger spekulativa idéer om dyra nedsänkningar eller tunnlar. Möjligheten till överdäckning genom Mölndals centrum som nämns som snabbast är den överdäckning som är mest realistisk.

Vid Mölndals C är transportkorridoren hela 142 m och det finns planer på att riva hus så den blir 161 m bred.

En skillnad i synen på silning mellan städerna å ena sidan och Trafikverket å andra är tydlig. Planen skriver på Sidan 49: ”Utrymme för utveckling av befintliga trafikplatser och eventuella nya av­ och påfartsramper bör reserveras för att utöka tillgängligheten för biltrafik med mål i området. Detta samverkar även med städernas ambitioner att avlasta Mölndalsvägen/Göteborgsvägen så att stadsmiljön kan utvecklas och kollektivtrafiken prioriteras.” Jämför med Trafikverkets underlagsrapport, sidan 20: ”Bygg ut gatunätet så att gång- och cykelförflyttningar underlättas – tillgänglighet med kollektiva färdmedel förbättras – och utnyttjande av E6 för lokala bilförflyttningar undviks.” och sidan 21: ”När bilen används skall förflyttningen kunna utföras på de lokala huvudgatorna utan att utnyttja väg E6 som är till för mer långväga resenärer.” Städerna och Trafikverket behöver omgående reda ut vilken strategi som ska gälla.

I planen överlåts utformningen av transportkorridoren helt till Trafikverket. Men dess gestaltning är viktig inte bara för bilister och tågpassagerare på genomresa utan även för dem som korsar dalen på något sätt, så kommunerna borde vara med mer och ha synpunkter. Det kan handla om planteringar, buskar och träd, skulpturer, utseende på broar, eller att framhäva detaljer i landskapet som bergssidorna, andra naturkvaliteter och framträdande byggnader. En fråga är om transportkorridoren skall ses som ett slags kvarter och inramas av gator på ömse sidor, eller om den skall inramas av byggnader som kan skydda mot till exempel buller, samtidigt som de blir en fysisk och visuell barriär mellan stadssidan och transportområdet, på gott och ont. Byggnader som bullerskydd nämns i planen, men ingen utförligare diskussion förs i frågan.

Götalandsbanans avstickare på bro över några av spåren och E6 leder till att den går på en lång och hög ramp (ca 10m) förbi Kallebäck. Det blir en rejäl barriär i det område där en ny gång- och cykelförbindelse mot ICA Maxi planeras. Ett alternativ med mindre barriäreffekt vore att ha Götalandsbanans spår längst österut så att de enbart behöver passera E6. E6 kan gå över spåret likt i Lackarebäck, med betydligt brantare och därmed kortare ramper än vad tåg klarar. Sammantaget blir barriäreffekten påtagligt mindre i höjd.

 Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Yimby om Mölndalsvägen – hushöjder och täthetYimby om Mölndalsvägen – Mölndalsån och promenadvägar >>
About these ads