Bilden av svensken som blond och blåögd kom först på 1800-talet

Konstnären Anders Zorn (1860-1920) är känd inte minst för hans bilder med ”svenska” kroppar i svensk natur, som kom att fästas vid nationaliteten svensk.

Bilden av svenskhet undersöks och ifrågasätts i den nya boken Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur, skriven av konstvetarna Jeff Werner och Tomas Björk vid Stockholms universitet.

– Att säga att Sverige har blivit mer heterogent, mer mångfärgat, är att odla myten om att Sverige en gång har varit homogent, enfärgat. Forskningens uppgift är att granska dessa mytbilder, säger Jeff Werner som är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

Bilden av svensken som blond och blåögd skapades först i slutet av 1800-talet. Då gick svenskheten från att ha suttit i kläderna, språket och sederna till att skrivas in i själva kroppen. I tidens skämtteckningar förlöjligas ”icke-svenska” kroppar som försöker se ”svenska” ut. Samtidigt skapar konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn bilder med ”svenska” kroppar i svensk natur. Vissa kroppsliga drag kom att fästas vid nationaliteten svensk.

Föreställningar om svenskt utseende upprätthålls i bilder, design och arkitektur även idag. Tv-serien Hammarkullen, Nationalmuseum, Anders Zorns nakna flickor och Elsa Beskows Putte i blåbärsskogen är några av de exempel som tas upp i boken.

– De som ser sig som ”normala” i vårt samhälle är känsliga för hur andra avviker, det kan vara med en främmande accent, en mörk hudfärg eller andra vanor. Samtidigt är de blinda för sitt eget sätt att tala, se ut och vara. Därför är det viktigt att lyfta fram att det som betraktas som normalt i vårt samhälle, bilden av det svenskhet, också är en konstruktion, säger Jeff Werner.

Miljonprogrammets förorter har ändrat färg. Från slutet av 1960-talet till början av 1980-talet framställdes förortens invånare som en grå massa, lika grå som betongen. Därefter har förorten blivit liktydig med en plats som bebos av icke-vita. I takt med att miljonprogrammet har blivit mångfärgat har folkhemmet blivit allt vitare, både som utopisk dröm om ett fiktivt förflutet och som byggd verklighet i nyuppförda bostadsrättsenklaver.

Boken ”Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur” ges ut som nummer sex i Göteborgs konstmuseums vetenskapliga skriftserie Skiascope (ISBN 978-91-87968-87-7). Releasedatum är den 1 april.

Svensson/Stockholms Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Bokus

About these ads