Krim-halvön har en lång och komplicerad historia. Det har sen antiken varit en kulturell smältdegel och korsväg. Mängder med folk har regerat och styrt i området. Halvön har erövrats, delats och varit föremål för blodiga krig åtskilliga gånger. På den tiden fanns det ett antal grekiska kolonier på halvön som för övrigt styrdes av skyter, sarmatier och andra i tur och ordning.
Från 300-talet var det en del av Ermanariks gotiska rike som för övrigt sträckte sig ända upp till Östersjön och kanske också omfattade delar av Sverige. Detta rike erövrades senare av hunner och bulgarer för att senare bli en del av Khazarernas rike och från tidig medeltid en del av det ryska rike som hade sin huvudstad i Kiev. De ryska härskarna i Kiev var av nordisk (svensk) härkomst. På 1200-talet drog mongolerna in samtidigt som Venedig och Genua övertog och grundade kolonier. De venetianska kom dock snart att i sin tur erövras av Genua. På Krim kom huvudstaden i Gyllene Hordens mongolrike att ligga och namnet på halvön kommer av namnet på denna stad, Staryi Krym.
Eter att Timur Lenk år 1399 besegrat Gyllene Horden splittrades detta rike upp och tatarerna (mongolerna) på Krim-halvön grundade Krimkhanatet med en ättling till Djingis Khan som regent.1475 erövrades de genuesiska städerna av det ottomanska riket. Denna erövring skedde på begäran av Krimkhanatet och med deras stöd. Krimkhanatet kom därefter att bli en stat som betalade tribut till Osmanska riket.
Befolkningen var under hela tiden i huvudsak grekisk i städerna, oavsett vilka som styrde, på landsbygden var befolkningen olika turkiska folk, mongoler, ryssar och andra. De flesta var en mix av olika genetiska tillhörigheter. Språket som krimtatarer idag talar är i huvudsak khazariska, det språk som talades av khazarerna, ett folk som tidigt konverterade till judendomen. En rest av dessa är sannolikt de så kallade karaiterna som dock övertog ett turkiskt språk. Från 1500-talet och framåt utsattes krimkhanatet också för upprepade anfall från ukrainska kosacker. Detta samtidigt som khanatet levde på slavhandel. Från 1500-talet till 1800-talet sålde Krimkhanatet mer än 2 miljoner slavar till det osmanska riket. Det är anledningen till ordet slav finns med två betydelser. Folkgruppen slaver var alltså ursprunget till ordet slav. Slavar.
Krimkhanatet år 1600
Sannolikt ledde redan slavhandeln till stort inflöde av rysktalande på Krimhalvön. Dess blev ett tillskott till de rysktalande som fanns i området sen tidig medeltid.1774 hamnade krimkhanatet under ryskt inflytande, 1778 deporterade många grekistalande till Mariupol, andra stannade kvar och gick så småningom över till ryska som språk. 1783 intogs hela Krim, även de delar som tidigare kontrollerats av Ottomanska riket. Dessa delar var i huvudsak grekisktalande. Krimtatarerna utgjorde vid denna tid en majoritet av landsbygdsbefolkningenpå Krim. Ryssarna bebodde ett sydvästligt område och inflödet av tyska och bulgariska bosättare var stort under 1800-talet.
Krimkriget 1853-1865 som förlorades av Ryssland, ledde till omfattande folkomflyttningar på Krim. Trots det blev Krim även fortsatt under rysk överhöghet. Krimtatarerna flydde i massor från området och bosatte sig i Dobrudsja, Anatolien och andra delar av det Ottomanska riket. Även flera andra folkgrupper flydde och flyttade från området som därefter hade en rysk befolkningsmajoritet. 1897 utgjorde krimtatarer 36% (194 000) av befolkningen, ryssar 33% (181 000), ukrainare 12% (65 000) och judar 4%. Andra större befolkningsgrupper var greker, bulgarer, romer och tyskar.
Under det ryska inbördeskriget 1917-1921 bytte Krim herrar ett antal gånger. Kriget gick hårt åt halvön och ytterligare befolkningsförändringar ägde rum. 1921 blev Krim slutligen en autonom republik. Då utgjorde krimtatarerna 25% av befolkningen och ryssarna den största gruppen. På 1930-talet förföljde Stalin såväl krimtatarer som greker. De förlorade egendom och land, de förvisades och dödades. Många flydde. Efter detta utgjorde ryssarna utan tvekan en majoritet av befolkningen. Det andra världskriget ledde till ytterligare förryskning. Efter att ryssarna återtagit Krim från nazisterna år 1944 deporterades såväl krimtatarer (200 000) som tyskar, armenier, greker (70 000) och bulgarer (14 000) från Krim. Detta för att Stalin-regimen ansåg att de hjälpt och stött nazisterna. Många tyskar (mer än 40 000) flyttades också till Polen av nazisterna under andra världskriget.
En stor del av ukrainare som idag lever på Krim har kommit dit under det sovjetiska styret och efter att Krim blev en del av Ukraina. Krimtatarerna har från 1980-talet och framåt delvis återvänt till Krim. Den ryska befolkningen ökade också under Sovjettiden för att senare ha minskat något, men utgör ändå en majoritet. 2001 utgjorde ryssar cirka 60% av befolkningen, ukrainare 20%, krimtatarer 10% för att nämna de största befolkningsgrupperna. Samma år hade 77% ryska som modersmål, 11% krimtatariska och 10% ukrainska. Dessa siffror gäller enbart den autuonoma republiken Krim och inkluderar inte det i huvudsak ryska och rysktalande Sevastopol. Den ryska andelen av befolkningen är alltså egentligen lite större än vad siffrorna visar. Alla andra befolkningsgrupper är idag mindre än en procent av totalbefolkningen.
Krim innan det förklarade sig som tillhörande Ryssland istället för Ukraina.
Intressant?
Media: DN,
Läs även andra bloggares åsikter om Krim, Kiev, Ermanarik, Goter, Hunner, Khazarer, Gyllene Horden, Mongoler, Genua, Venedig, Osmanska riket, Ottomanska riket, Krimkhanatet, Tatarer, Krimtatarer, Ryssar, Ukrainare, Greker, Tyskar, Bulgarer, Sevastopol, Ryssland, Ukraina, Sovjet, Historia, Samhälle, Politik
