Femfrontskrig mot fascismen – om nåt som inte alls är antifascism

Del 4 av 5 i serien Femfrontskrig mot fascismen

Del 4 i Allt åt allas artikel om kamp mot fascismen handlar om de liberaler som kär med teorin att fascister och vänstern är lika onda våldsverkare. Lika goda kålsupare. Teorin är naturligtvis helt befängd, men samtidigt är liberalerna inte fascister, deras teori och åsikter måste bekämpas men det handlar inte om antifascism. Allt åt allas formuleringar är som följer:

4. Kålsuparliberalerna

Sverigedemokraterna är inte ensamma i denna manöver. Här sker den fjärde nivån av angrepp – även den riktad mot de antirasistiska manifestationerna. Denna nivå handlar om den offentliga debatten på de borgerliga ledarsidorna. Efter både Kärrtorp och Malmö ägnades stor ledarplats åt att marknadsföra kålsuparteorin och ställa krav på arrangörerna att hålla de antirasistiska manifestationerna ”opolitiska” och isolera den radikala vänstern ifrån dem. På så vis försöker de mästrande sätta upp ramarna för hur ett antirasistiskt arbete ska få bedrivas, avgränsa vilka som får ingå och smeta ner vänstern med extremismstämpeln. Även på denna nivå får alltså de nazistiska våldsdåden, efter det pliktskyldiga fördömandet, fungera som en anledning att angripa vänstern. Det verkliga syftet med de liberala ledarartiklarna och kålsuparteorin är att skapa en uppdelning mellan ”goda” och ”onda” antirasister, en splittring in i de antirasistiska manifestationerna. Varje organisatör ska avkrävas förklaringar och tvingas till avståndstaganden. När antirasistiska organisationer vägrar spela med i detta spel riktas elden mot den etablerade partivänstern för att den ska lämna besmittade” sammankomster, manifestationer och antirasistiska forum.

De tidigare nivåerna lägger grunden för denna. Men här handlar det om ett mer utpräglat åsiktskrig. För att bemöta det måste vi undergräva deras argument. Men lika viktigt är det att vi har en förankring i lokala antirasistiska arbeten – där kan vi bygga en organisatorisk bas som gör det omöjligt att exkludera oss.

Där är citatet från Allt åt alla slut.

Förutom att det inte handlar om fascism och antifascism tror jag att stycket dessutom är onödigt konspirativt. Jag tror helt enkelt det är enklare än så. Liberala skribenter och debattörer är så fullkomligt renons på kunskap om vänstern att de hamnar fel. På köpet hamnar de på ställningstaganden som innebär att fascismen gynnas. Jag är säker på att det inte är uttänkt, utan beror på dåliga kunskaper, taskig allmänbildning, slarv, lathet och fördomar.

Dessutom har jag aldrig upplevt att liberaler satt eller lyckats sätta några som helst gränser för antirasistiskt och antifascistiskt arbete. De deltar ju väldigt sällan, nästan aldrig, i sådant arbete. Deras möjligheter att sätta agendan är alltså mycket begränsad.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Series Navigation<< Femfrontskrig mot fascismen – de ”rumsrena”Angrepp på närstående är knappast antifascism >>
About these ads