Den vänsteraktivist som dömts för försök till dråp, våldsamt upplopp och brott mot knivlagen med anledning av händelserna när ett 30-tal nazister angrep en fredlig antirasistisk demonstration i Kärrtorp är till vissa delar rimlig. Domen omfattar dessutom ett annat brott där aktivisten ifråga också dömts som skyldig till ett mindre brott.
Joel Bjurströmer Almgren har i huvudsak erkänt de gärningar som han åtalats för och domstolens överväganden har därför i stor utsträckning handlat om hur tolkningar, om det funnits uppsåt och liknande. Våldsamt upplopp har han dock inte erkänt och det är den mest tveksamma delen av domen. Inte heller av Almgren erkänt brott i det andra fallet som åtalet gällde. Han är i det fallet dömd för olaga hot. Domen för försök till dråp förefaller inte tveksam och sammantaget med övriga brott han döms för förefaller 6,5 års fängelse inte speciellt hårt.
Det finns som jag kan se inga politiserande inslag i domen och rätten har varit mycket klar med att en demonstration har rätt att försvara sig, vilket också innebär nödvärnsrätt för alla i demonstrationen:
När SMR-gruppen angrep Demonstrationen gjorde den det med våld som riktades mot demonstranterna. Enligt bestämmelserna om nödvärn och nöd har deltagarna i demonstrationen i det läget haft en allmän rätt att försvara sig. Tingsrätten vill här understryka att den allmänna rätten till självförsvar naturligtvis är begränsad på så sätt att det motvåld som används inte får vara oförsvarligt i förhållande till angriparnas våld. Tingsrätten återkommer senare till den särskilda händelse som Joel Bjurströmer Almgren är åtalad för när det gäller våldet mot Christian Rönnquist.
Även om det på torget uppstått ett mycket kortvarigt lugn, där grupperna stått några meter ifrån varandra och ett fåtal polismän varit på platsen, anser tingsrätten att SMR-gruppens brottsliga angrepp på Demonstrationen inte kan anses ha upphört. Deltagarna i Demonstrationen har därmed haft rätt att försvara sig i förhållande till SMR-gruppen. I denna rätt har, enligt tingsrätten, även ingått att med visst våld tvinga SMR-gruppen att lämna torget så att Demonstrationen kunde fortsätta. Det har därför varit försvarligt för deltagare i Demonstrationen att t.ex. knuffa eller trycka SMR-gruppen mot området som benämns busstorget i syfte att få gruppen att lämna torget. Det är också enligt tingsrätten uppenbart att Demonstrationens syfte med sitt agerande gentemot SMR-gruppen varit att få SMR-gruppen att just lämna torget. (citerat ur tingsrättens dom)
Domstolen gör bedömningen att ingen gör sig skyldig till våldsamt upplopp när nazisterna jagas bort från torget i Kärrtorp och inte när de jags bort från det närliggande busstorget heller . Därefter menar dock domstolen att det hela övergår till våldsamt upplopp:
Som tingsrätten redan konstaterat har Demonstrationen haft rätt att agera mot SMR-gruppen i syfte att få gruppen att lämna torget. Enlig tingsrätten har denna rätt kvarstått även i samband med att SMR-gruppen rört sig över busstorget och det kan inte anses bevisat att deltagarna i Demonstrationen i det läget haft något annat uppsåt än att få SMR-gruppen att lämna området. När SMR-gruppen befann sig i slutet av busstorget syns på filmerna tydligt att ytterligare ett antal poliser positionerat sig mellan Demonstrationen och SMR-gruppen. I det läget beordrar poliserna deltagarna i Demonstrationen att backa. Denna order lyder inte Demonstrationen utan Demonstrationen trycker på, vilket får SMR-gruppen att backa vidare mot bostadshusen.
I det läget, när ordern om att backa ges, har SMR-gruppen kommit en bra bit bort från torget. Det måste därför för samtliga deltagare i Demonstrationen ha stått klart att det varit möjligt för dem att återvända till torget för att fortsätta sin manifestation samtidigt som poliserna på platsen hade kunnat ta hand om och eventuellt gripa deltagarna i SMR-gruppen. Genom sitt beteende och genom att deltagarna i Demonstrationen i detta läge ignorerar polisens order om att backa anser tingsrätten att Demonstrationens gemensamma uppsåt här övergått från att försvara sig till att störa den allmänna ordningen på platsen. Enligt tingsrätten har därför deltagare i Demonstrationen, i vart fall efter det att SMR-gruppen lämnat busstorget, gjort sig skyldiga till våldsamt upplopp. (citerat ur domen)
Eftersom Joel Bjurströmer Almgren deltagit i det som kallas våldsamt upplopp så har han enligt dtingsrätten gjotr sig skyldig till våldsamt upplopp. Åklagaren ville också att Bjurströmer Almgren skulle dömas för anstiftan till våldsamt upplopp. På den punkten har domstolen underkänt bevisen för det. Det kan ifrågasättas att det som tingsrätten betraktar som våldsmat upplopp verkligen är att betrakta som det. Men självklart fanns det ingen anledning att fortsätta jaga nassarna när de redan lämnat platsen.
Återstår domen för försök till dråp. Vid nödvärn får dock inte överdrivet våld användas och för mig är det uppenbart att Bjurströmer Almgren använt onödigt överdrivet våld genom att två gånger hugga en nazist i ryggen i samband med det helt lagliga försvaret av demonstrationen. Sådana handlingar är inte försvarbara. Det är inte heller försvarbart att någon tar med en kniv till en helt vanlig tillståndsgiven och fredlig demonstration.
Tingsrätten menar alltså att Bjurströmer Almgren använt sig av överdrivet våld när han knivhuggit en av angriparna två gånger i ryggen, men det är inte mordförsök som åklagaren hävdade utan försök till dråp:
Även om det som sagt finns vissa försvårande omständigheter anser tingsrätten, vid en samlad bedömning av ovan redovisade omständigheter, och då särskilt med beaktande av den omständigheten att gärningen skett i ett läge där Joel Bjurströmer Almgren tillsammans med andra haft nödvärnsrätt, att brottet kan ses som mindre grovt. Joel Bjurströmer Almgren ska därför dömas för försök till dråp. Den kniv som använts vid gärningen ska förverkas. (citat ur domen).
Vi kan också notera att minst en polis vittnat till Joel Bjurströmer Almgrens fördel. Exakt i vilken del av åtalet vet jag inte, men han räknas upp bland de vittnen Joel Bjurströmer Almgren kallat till rätten.
Intressant?
Media: Arena, ETC1, 2, DN, SVD, AB,
Läs även andra bloggares åsikter om Kärrtorp, Försök till dråp, Mordförsök, Fängelse, SMR, Nazister, Självförsvar, Polisen, Rättsväsen, Lagstiftning, Våldsamt upplopp, Brott, Våld
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18790294.ab
Filmen 1 minut och 49 sekunder in. Om det var där han högg nazisten var det ju i direkt anslutning till demonstrationen och massor av människor var där.
Det var i anslutning till demon. Men jag förstår inte riktigt vad du vill säga.Ingen ska ha med sig en kniv till en fredlig demo coch att knivhugga en slumpmässig personer två gånger i ryggen är inte försvarbart. Polisen har filmer som visar allt i detalj så gärningsbeskrivningen i domen är det ingen som ifrågasätter. Joel har också erkänt handlingen is ig. Därför handlar det bara om hur olika saker och lagparagrafer ska tolkas. Domstolen har gått på en mildare tolkning än vad åklagaren ville. De har dessutom sagt att Joel hade rätt till självförsvar i den aktuella situationen, men menar att knivhuggen är att gå för långt.
Jag var otydlig med vad jag menade. Jag menar inte att det var rätt eller bra att knivhugga någon men det är lätt för mig att säga som inte utsattes för en attack. Jag fick för mig att nazisterna jagades relativt långt bort och var på väg ännu längre bort när knivhuggen utdelades. Till vilken grad det är förmildrande omständigheter bör ha att göra med hur direkt faran är, vilket den inte är om nazisterna har blivit jagade långt bort redan. Om jag tolkar allt rätt nu skedde knivhuggningen i ganska nära anslutning till attacken från nazisterna, både tidsmässigt och geografiskt? Sådana fall kan jag tycka att straffet är ganska hårt i om man jämför med hur hårda straff nazisterna fick.
Knivhuggen skedde vad jag förstår av domen på torget. När nazisterna börjar jagas bort. Joel är inte hotad och den knivhuggna personen står med ryggen mot honom. Rimligt hade varit att ge personen en spark eller en knuff. Då hade det inte blivit nåt straff. Och återigen, ingen person ska vara beväpnad med en kniv på en demo.
Det våldsamma upplopp Joel döms för sker senare. På torget anses deltagarna i demonstrationen inte ha begått våldsamt upplopp.
Det är för att vara ett straff för försök till dråp ganska normal strafflängd. Speciellt som domstolen egentligen menar att det var ett mordförsök men att omständigheterna gör att det bara ska dömas för försök till dråp. Om det var mordförsök, dråpförsök eller bara grov misshandel är ju en bedömningsfråga. Inte en helt lätt sådan. Domstolen för ett långt resonemang för att komma fram till sin åsikt. Joel erkänner grov misshandel. Grov misshandel ger mellan 1 och 6 år i fängelse. Synnerligen grov misshandel ger 4 och 10 års fängelse.
Jag skrev till dig på facebook om varför joel har kniv. Kan skriva det igen.
Joel fick för ett par år sedan bensin ner i sitt brevinkast och dom tände på. Det resulterade i att han fick hissa ner sitt barn till balkongen under… Joel har flera gånger blivit uthängd tillsammans med sina BARN på nazistsidor. Finns även en tjock flashbacktråd om honom.
Där har du svaret på varför joel går runt med kniv. Det finns en stor hotbild mot han och hans familj. Ärligt så förstår jag honom.
Jag vet allt det. Det är ändå inte okej att går runt med kniv. Inte okej att hugga nån två gånger.