Vänsteraktivister har rätt att försvara sig med våld om så behövs

Självklart finns det en rätt att försvara sig mot våld. Den rätten har all människor. Den rätten har även demonstrationer som angrips med våld. Tingsrätten i Stockholm har med anledning av en dom kring händelserna i Kärrtorp bekräftat att en sådan rätt till självförsvar föreligger. Men självförsvaret får inte gå till överdrift. Så här skriver rätten om självförsvar och nödvärn i samband med en demonstration:

Enligt tingsrätten står det klart att SMR- gruppen inledde det hela genom att angripa Demonstrationen. Angreppet skedde genom att föremål, däribland glasflaskor, kastades mot demonstranterna. Vidare tände SMR-gruppen bengaler och förde allmänt oljud genom att personerna i gruppen medförde en megafon genom vilken en öronbedövande signal sändes ut. Tingsrätten har i sin deldom den 26 mars 2014 slagit fast att SMR-gruppens age­rande utgjorde ett våldsamt upplopp. Det saknas nu skäl att göra en annan bedöm­ning.

När SMR-gruppen anlände till torget utbröt vad som  närmast kan beskrivas som ett allmänt kaos. Det uppstod konfrontationer mellan deltagarna i SMR-gruppen och Demonstrationen där slag, knuffar, sparkar m.m. utdelades. Efter en kort stund upp­ stod ett tillfälligt ”lugn” eller avbrott i våldsamheterna. I det läget var ett fåtal poli­ser placerade mellan grupperna. Strax därefter utbröt på nytt oroligheter i form av slagsmål mellan de båda grupperna. Åklagaren har vid förhandlingen klargjort att hon anser att det är i detta läge som deltagarna i Demonstrationen gjorde sig skyl­diga till ett våldsamt upplopp. Tingsrätten delar dock inte denna bedömning av föl­jande skäl.

För att en folksamlings agerande ska utgöra ett våldsamt upplopp krävs för det första att gruppen gått till gemensamt angrepp mot andra personer. Att Demonstrationen gemensamt angripit SMR-gruppen med våld råder det ingen tvekan om. Pa? filmen syns nämligen tydligt hur både slag och sparkar utdelas från Demonstrationens sida men även hur föremål såsom stenar, flaskor och flaggor kastas mot SMR-gruppen. Detta agerande börjar på torget och fortsätter hela vägen upp mot och i skogen vid idrottsplatsen. Detta är dock inte tillräckligt för att ett våldsamt upplopp ska föreligga. Det krävs nämligen för det andra att gruppen haft ett gemensamt ordningsstörande uppsåt, dvs. syftet med gruppens handlingar ska vara att störa ordningen på platsen eller förhindra att t.ex. polispersonal kan fullgöra sina arbetsuppgifter. Frågan som tingsrätten ska ta ställning till är därför om åklagaren bevisat att deltagarna i Demonstrationen haft en sa?dan avsikt med sitt agerande.

När SMR-gruppen angrep Demonstrationen gjorde den det med våld som riktades mot demonstranterna. Enligt bestämmelserna om nödvärn och nöd har deltagarna i demonstrationen i det läget haft en allmän rätt att försvara sig. Tingsrätten vill här understryka att den allmänna rätten till självförsvar naturligtvis är begränsad på så sätt att det motvåld som används inte får vara oförsvarligt i förhållande till angri­parnas våld. Tingsrätten återkommer senare till den särskilda händelse som Joel Bjurströmer Almgren är åtalad för när det gäller våldet mot Christian Rönnquist.

Även om det på torget uppstått ett mycket kortvarigt lugn, där grupperna stått några meter ifrån varandra och ett fåtal polismän varit på platsen, anser tingsrätten att SMR-gruppens brottsliga angrepp på Demonstrationen inte kan anses ha upphört. Deltagarna i Demonstrationen har därmed haft rätt att försvara sig i förhållande till SMR-gruppen. I denna rätt har, enligt tingsrätten, även ingått att med visst våld tvinga SMR-gruppen att lämna torget så att Demonstrationen kunde fortsätta. Det har därför varit försvarligt för deltagare i Demonstrationen att t.ex. knuffa eller trycka SMR-gruppen mot området som benämns busstorget i syfte att få gruppen att lämna torget. Det är också enligt tingsrätten uppenbart att Demonstrationens syfte med sitt agerande gentemot SMR-gruppen varit att få SMR-gruppen att just lämna torget.

För att Demonstrationens agerande på torget ska utgöra ett våldsamt upplopp krävs som sagt att folksamlingen haft ett ordningsstörande uppsåt. Eftersom tingsrätten menar att Demonstrationens syfte med agerandet på torget varit att dels utnyttja sin lagstadgade rätt till nödvärn, dels få SMR-gruppen att lämna torget kan det inte anses bevisat att Demonstrationen i detta läge haft något ordningsstörande uppsåt. Det spelar i sammanhanget ingen roll att den allmänna ordningen störts när Demonstrationen utnyttjat sin rätt till självförsvar. (citat ur tingsrättens dom)

Rätten till självförsvar fastslås alltså. På flera ställen i domen förutom i det citerade stycket. Domen innebär ingen kriminalisering av självförsvar. Tvärtom. Den slår fast att det är legitimt och lagligt. De som påstår nåt annat har helt enkelt fel.

Men tingsrätten menar samtidigt att det inte får ske hur som helst. Dvs överdrivet våld får inte användas. Därefter har tingsrätten bedömts att Joel Bjurströmer Almgren knivhugg mot en nazist är överdrivet våld och ska betraktas som mordförsök men på grund av situationen där rätt till nödvärn förelåg ska Joel Bjurströmer Almgren enbart dömdas för försök till dråp. Om domen i övriga hänseenden har jag skrivit i ett annat inlägg.

Intressant?
Media: DN1, 2, AB1, 2, 3, Motkraft, ETC1, 2, 3, 4, 5, 6, Röda Malmö, N24, Arbetaren1, 2, Lodenius,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

About these ads