Vänsterpartiets 10 punkter för en bättre och mer jämlik skola

Vänsterpartiet har formulerat 10 punkter för en bättre och mer jämlik skola. För att få en skola som är lika bra över hela landet vill Vänsterpartiet få bort vinstintresset, införa en närhetsprincip och satsa mer resurser. En annan viktig faktor är lärarnas villkor.

Rossana Dinamarca och Jonas Sjöstedt

Rossana Dinamarca och Jonas Sjöstedt 

1. Inför ett nationellt, statligt, ansvar hela skolväsendet. Likvärdigheten i skolan har minskat efter kommunaliseringen trots ambitioner om motsatsen. Kommunerna satsar väldigt olika mycket pengar på skolan. Vilken skola en elev går i ska inte avgöra vilken utbildning eleven får. En likvärdig skola förutsätter en likvärdig ekonomi. Ett statligt ekonomiskt ansvar är en viktig del av lösningen på den bristande likvärdigheten. Staten bör överta huvudansvaret och garantera alla skolor likvärdiga ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar. Offentligt drivna skolor ska kompenseras för ansvaret att behöva skapa skolplatser för de elever vars privata skolor eventuellt försätts i konkurs och läggs ner.

2. Vinstmaximering ska inte vara skolans drivkraft. För en likvärdig utbildning behövs ett slut på vinstintresset inom skolväsendet: Privata skolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, med andra ord i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. Vinstdrivande företag ska inte få bedriva skolverksamhet med skattemedel.

3. Demokratiska beslut – inte marknaden – ska avgöra vilka skolor som behövs och var. Demokratiskt fattade beslut grundade på behovsbedömning ska vara grunden för etablering av skolor, så att inte skattemedel slösas bort på överetablering. Följaktligen avvisar Vänsterpartiet etableringsfriheten inom skolan och vill ändra skollagen,
2 kap. 5§, så att huvudmannen (i dag kommunen) får rätt att avgöra om, var och vilka skolor som ska få finnas i kommunen. Även med ett statligt ansvar för skolan kan det vara rimligt att beslutanderätten om, var och vilka skolor som ska finnas, är kommunal.

4. Garantera alla barn oavsett bostadsort en bra skola före ett helt fritt skolval. Återinför närhetsprincipen som huvudregel. Det fria skolvalet har bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Det får konsekvenser för likvärdigheten eftersom elevers resultat även påverkas av skolkamraterna. Det handlar också om lärares förväntningar. Principen om att skolan ska vara en plats där elever med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas blir alltmer avlägsen. Skolan kan visserligen inte lösa problemet med segregeringen, men genom att införa närhetsprincipen kan några av effekterna motverkas. I första hand ska varje elev gå i en skola så nära hemmet som möjligt. Föräldrar och elever bör dock ges möjlighet att komma med alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt det är möjligt. Geografisk närhet ska ge företräde om fler elever önskar gå i skolan än det finns plats för. Kommunerna måste också ta hänsyn till boendesegregationen när de konstruerar skolornas upptagningsområden.

5. Inför statliga tjänster inom hela skolväsendet. För att uppnå en likvärdighet inom hela skolväsendet bör lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare vara statligt anställda med likvärdiga löne- och anställningsvillkor över landet inom respektive yrkesgrupp. En kommuns ekonomi ska inte vara avgörande för vilka pedagoger våra barn möter i skolan, förskolan eller fritidshem. Och skolledarna ska vara pedagogiskt ansvariga inför staten som sätter målen för skolan.

6. Behåll mål- och resultatstyrningen och stärk det administrativa stödet. Skolledarnas pedagogiska ansvar och ledarskapet i skolan ska stärkas. För att skapa förutsättningar för det behövs ett stärkt administrativt stöd och en obligatorisk rektorsutbildning även för biträdande rektorer. Alla skolledare ska ha rätt att gå rektorsutbildningen.

7. Låt lärare och skolledare ansvara för att skolans mål uppfylls. Lärarna är skolans viktigaste resurs. Våra förslag lämnar till rektorer och lärare att avgöra vilka insatser som ska göras för att nå målen, men med tydlig statlig reglering av förutsättningarna. Om staten styr behörighetsregler, minimitid för undervisning osv, samtidigt som varje skolenhet får ekonomiska resurser som följer elevsammansättningen, skapas likvärdiga förutsättningar för alla landets skolor.

8. Hantera de ökade skillnaderna mellan pojkar och flickor aktivt. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor har ökat. Ett integrerat genusperspektiv i elevernas undervisning och i lärarutbildningen behövs för att bryta könsnormer kring lärande.

9. 6000 fler lärare, riktat stadsbidrag till skolor med störst behov, mindre barngrupper på fritids och i förskolan. Vänsterpartiet gör i vårt budgetförslag en storsatsning på mer resurser till skolan med ett särskilt statsbidrag för att öka lärartätheten i grundskolan, vilket skulle ge 6 000 fler lärare till 2017. Därutöver vill vi satsa en skolmiljard i öronmärkt statsbidrag riktade till de skolor och elever som har de största behoven av mer resurser för att kunna nå målen. Pengarna ska användas för att minska kunskapsskillnader och bristande likvärdighet och fördelas till kommunerna genom Skolverket. Men också förskolan behöver resurser för att minska gruppstorlekarna och för vidareutbildning av barnskötare. Vi förbättrar vardagen för alla dem som arbetar på kvällar, nätter och helger genom att satsa på barnomsorg på obekväm arbetstid. Barn till arbetslösa och föräldralediga ska ha rätt till 30 timmars förskola i veckan. Vi föreslår också en satsning på mer personal och minskade barngrupper i fritidshemmen samt en satsning på maxtaxa i kulturskolan.

10. Utred först! Innan staten görs till huvudman för hela skolväsendet bör en parlamentarisk utredning tillsättas som även tar fasta på vilka positiva erfarenheter som kommunaliseringen medfört och som eventuellt kan bibehållas. Dessutom måste konsekvenserna för kommunernas ekonomi analyseras, liksom en lång rad frågor som hur
arbetsgivaransvaret bäst ska utövas, hur implementeringen ska genomföras för att alla yrkeskategorier ska vara förberedda, om stat eller kommun ska ansvara för exempelvis lokaler, skolskjuts, eller skolmat.

Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca menar att skolan måste bli mer lika över hela landet:

-Vi behöver se till att löne- och anställningsvillkor blir lika bra över landet. Det gör vi genom att de lärare som idag är anställda av kommunerna istället blir statligt anställda. Vilka pedagoger barnen möter ska inte avgöras av i vilken kommun de bor, säger Rossana Dinamarca.

– Idag ser vi hur resultaten rasar och allt mer beror på vilken skola man går i. Bakom problemen ligger framför allt vinstintresset, kommunaliseringen och skolvalet. Dessutom har den politiska detaljstyrningen ökat för att försöka hantera olikheterna, men även det drabbar skolan. Genom att låta staten ge alla skolor lika förutsättningar kan vi istället låta skolan styras av dem som ju kan den bäst – lärarna och rektorerna. De ska vara ansvariga inför staten att skolans mål nås, säger partiledaren Jonas Sjöstedt. Han fortsätter:

-Skolan har ett behov av välförankrade och väl utredda reformer. Inga fler hafsverk. Med våra förslag vill vi bidra till en bred diskussion om skolväsendets framtid och jag hoppas att många lärare, föräldrar och andra är med i den diskussionen.

Intressant?
Media: DN1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Svensson on Patreon!
Become a patron at Patreon!