Övervakningskameror påverkar inte brottsligheten

För två år sedan inledde Polismyndigheten i Stockholms län ett försök med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Tillståndet gäller i tre år från det att kamerorna tas i bruk, därefter måste Polisen ansöka om förlängning. Ett krav för förlängning av kameraövervakningen är att försöket utvärderas. Detta är den andra utvärderingen av tre, som Brå genomför. anledningen till försöket är framförallt att undersöka effekten på brottsligheten på de två platserna.

Johanna Kindgren

Johanna Kindgren

De som vistas på Stureplan och Medborgarplatsen är positiva till de övervakningskameror som Polisen har satt upp i områdena, men kamerorna har hittills inte hjälpt Polisen att förebygga och klara upp brott i någon större utsträckning. Det visar en utvärdering som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.

– Inte bara besökare, utan även Polisen, är positiva till kamerorna och upplever att de kan vara ett par extra ögon. Kamerorna hjälper till att upptäcka misstänkta personer och Polisen kan använda dem för att avstyra brott. Men polisens dokumentation om detta är ofullständig och sådana effekter kan inte påvisas, säger Johanna Kindgren, utredare på Brå.

Minskad brottslighet även utan kameror

Antalet anmälda personbrott på Stureplan och Medborgarplatsen har minskat under den tid som kamerorna har varit igång. Men minskningen är lika stor i de områden som använts som jämförelse i utvärderingen. För vissa brott började minskningen redan före kameraövervakningen och för andra skedde den först när kamerorna varit igång ett bra tag. Därför är det inte möjligt att knyta minskningen av anmälda brott till införandet av kameror.

Kamerabilder kan vara värdefulla för brottsutredningar

Ett syfte med att införa kameror var att bilderna från dem skulle kunna användas vid brottsutredningar. Brås utvärdering visar att film har begärts ut för ett 80-tal ärenden under den studerade niomånadersperioden. I 23 ärenden hade den begärda filmen någon relevans för utredningen. I tolv av dessa ärenden väcktes åtal och i tre av domarna bedömdes filmen ha haft särskilt stor betydelse för den fällande domen.

– Polisen uppfattar själva att material från kamerorna skulle kunna användas i brottsutredningar i större utsträckning än i dag. Det som framförallt behöver säkerställas är att kamerorna är rätt inställda och att bildkvaliteten är tillräckligt god. Polisen bör också i större utsträckning informera brottsutredare om möjligheten att använda material från kamerorna i utredningar. säger Fredrik Marklund, utredare på Brå.

Det finns i stort sett ingen som helst bevisad effekt av kamerorna. De har ingen effekt på brottsligheten och saknar betydelse för den brottsutredande verksamheten utom i några undantagsfall. Det finns därför ingen anledning att det intrång i privatlivet som kamerorna innebär tillåts fortsätta. Personlig integritet ska inte inskränkas om det inte finns anledning till det. Det finns det uppenbarligen inte i det publika gaturummet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads