Rättsväsendets hantering av våld i nära relationer brister

Under det senaste året har den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige genomfört ett antal kartläggningar som rör rättsväsendets hantering av frågor som rör brott i nära relationer. Idag presenteras den sista delen granskningen av rättsväsendet. Det är en kartläggning av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer där sammanlagt 30 fall av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer har granskats av en expertgrupp bestående av socionomer, poliser m.fl. Denna del granskningen av rättsväsendet sammanfaller med den redovisning som regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer (Carin Götblad) gör idag (27/juni, 2014).

Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga brott i nära relationer, dödas i genomsnitt mellan 13 – 20 kvinnor per år av en nuvarande eller f.d. make, sambo, pojkvän etc.

Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar nu en kartläggning av hur olika myndig­heter så som polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården m.fl. agerat i syfte att hjälpa, stödja och skydda den utsatta kvinnan och, i förekom­mande fall, hennes barn. Kartläggningen bygger på en genomgång av 30 fall om dödligt våld mot kvinnor i nära relation under perioden 2010-2012.

– Resultaten visar att det i drygt hälften av de fall som granskats funnits förutsättningar för ett annorlunda och mer professionellt agerande från olika aktörers sida, vilket ytterst hade kunnat förhindra det inträffade, säger personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Detta är särskilt allvarligt då dödligt våld i nära relationer ofta föregåtts av varningssignaler som personer i kvinnans omgivning observerat. Det kan handla om grannar, vänner, släktingar, men ofta även företrädare för polisen, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården som har känt till vad som pågått, men som inte lyckats att förhindra det inträffade.

– Det handlar om myndigheter så som polis och socialtjänst men även hälso- och sjukvården och inte minst vänner och anhöriga som många gånger känt till eller misstänkt att våld förekommit i en relation utan att agera, säger Peter Strandell.

En viktig åtgärd för motverka brott i nära relationer i allmänhet och dödligt våld mot kvinnor i synnerhet handlar om att polisen och socialtjänsten måste genomföra så kallade hot- och riskbedömningar, inklusive särskilda Barnkonsekvensanalyser för att kunna sätta in rätt åtgärder.

– I så gott som samtliga av de fall som granskats fanns riskfaktorer som hade framträtt tydligt om strukturerade hot- och riskbedömningar hade genomförts, menar personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

För att komma till rätta med problem av det här slaget krävs bättre ledning och styrning samt att frågor om våld i nära relationer prioriteras.

– Riksdagen har på många sätt tagit sitt ansvar och stiftat bra lagar. Problemet är regeringen som inte förmår leda och styra sina myndigheter på ett effektivt sätt, vilket gör det svårt att omsätta de politiska målen. Motsvarande problem finns inom hälso- och sjukvården och kommunerna. Som en konsekvens av detta handlar förslagen till lösningar ofta om förbättrad samverkan när det i själva verket främst handlar om att olika aktörer inte gör vad de ska. Att tro att endast förbättrad samverkan ska lösa problemen är därför en tankevurpa, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Svensson/Stiftelsen Tryggare Sverige

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

About these ads