Hallin – Frontyard, Iqtron

Del 4 av 4 i serien Kill the Inventor

Stefan Hallin gjorde sig en förmögenhet på sitt ägande och sin inblandning i Prosolvia. Främst eftersom han sålde sina aktier och lämnade företaget långt innan Prosolvia gick omkull. Han vittnade mot den tidigare ledningen i Prosolvia i den brottsprocess som inleddes och som slutade med frikännande domar för de åtalade.

Med sina pengar startade Stefan Hallin ett riskkapitalbolag/investmentbolag i Göteborg. Ett av de bolag han hade var SCH, som ägt en del av aktierna i Prosolvia. Han startade dessutom ett bolag till, Ehem. Hallin figurerade även i härvan kring det kraschade flygbolaget Fly Me. Till den historien ska jag återkomma.

1998 kontaktade Stefan Hallin och SCH uppfinnaren Kenneth Palmestål. Det hela gällde en uppfinning som denne gjort, IQTherm,  och som fanns i bolaget Iqtron AB.

Hallin och Stålbladet lämnade ett skriftligt förslag till Kenneth Palmestål i början av 1998 som erbjöd säker kapitalförsörjning med börsnotering som mål. SCH Active Investment (senare Stålbladet) köpte 26% av aktierna i Palmeståls bolag och en option om köp av ytterligare 25% överenskoms. Avtalet skrev i maj 1998.

Därefter började en lång rad problem för Palmestål och hans bolag. Vid första mötet med företagets bank avvisade finansiären helt kraven på att ställa säkerhet för några lån vilket banken naturligtvis inte kunde acceptera. Någon vecka senare höll Hallin/SCH en tvådagars konferens på Park Avenue med en “projektgrupp” om företagets utveckling, Palmestål var inte inbjuden. I juni krävde Hallin och SCH att få aktier motsvarande 91% av företaget. Orsaken uppgavs vara att “det var svårare än beräknat att hitta finansiering”. De ville också överta patentet på uppfinningen. Om inte kraven uppfylldes skulle företaget drivas/gå i konkurs.

Utebliven finansiering medförde att tillverkningen upphörde och de största återförsäljarna, Clas Ohlson och Asea Skandia, blev utan leveranser hela vintersäsongen 1998 – 1999. Våren 1999 tvingades Palmestål till slut att sälja företaget, helt utan vinst. Palmestål stämde Hallin och Stålbladet för avtalsbrott. Målet kom upp i tingsrätten först år 2003 och Palmestål förlorade. Det gjorde han också när ärendet kom upp i hovrätten.

Stefan Hallin har idag bytt namn till Stefan Park och äger fortfarande flera av de bolag som nämns i inlägget. Stålbladet AB är under avveckling.

Kenneth Palmestål har fortsatt uppfinna saker trots de dåliga erfarenheterna när han blev av med IQtherm och Iqtron. Mest känd har han blivit för Soundracer, manicken som får vilken bil som helst att låta som en Ferrari eller vad som nu önskas.

2002 blev Stefan Hallin VD i bolaget Frontyard. Några år senare anklagades Stefan Hallin för att ha vilsefört andra aktieägare i bolaget Frontyard om värdet av  hans bolag och på så sätt fifflat till sig 100 miljoner SEK i samband med att Frontyard köpte Ehem:

Cirkusen kring Frontyard tog sin början i augusti 1999. Stefan Hallin hoppade av IT-bolaget Prosolvia i tid, före konkursen. Hallin fick med sig Prosolvia-aktier för 50 miljoner kronor. En del av pengarna hade han placerat i sitt riskkapitalbolag SCH. Och nu ville han åter haka på IT-bubblan.

Hallin startade bolaget Ehem, som är ”specialiserat på tjänster via internet och mobiltelefoni för det intelligenta hemmet”.

Under hösten 1999 gjordes ett par lyckade nyemissioner i Ehem. På ett par månader ökade värdet på företagets aktier från 1 öre per aktie till 37 kronor per aktie. Därmed skulle bolaget värderas till hisnande 418 miljoner kronor.

Men nyemissionerna betalades i hemlighet till en stor del av Hallins bolag SCH och hans privata bolag Tiana Holding BV.

Karl-Erik Rasmusson, välkänd näringslivsprofil i Göteborg, köpte till exempel aktier för 5 miljoner kronor i Ehem. Men Rasmusson behövde bara betala 4 miljoner kronor. I det tysta betalade Hallins bolag SCH 1 miljon kronor.

[…]

Under tiden var Ehem konkursmässigt. 1999 omsatte bolaget 800.000 kronor och gjorde en förlust på 1,2 miljoner kronor.

Samtidigt som Hallin blåste upp värderingen på Ehem parkerade han nästan hälften av Ehems aktier i sitt holländska bolag Tiana Holding BV.

Nästa steg var att ta kontrollen över börsnoterade bolaget Daltek. I februari 2000 köpte Hallins bolag SCH aktier i Daltek för 15 miljoner kronor från Öresund Capital Partner.

Och i Dalteks styrelse satt Karl-Erik Rasmusson, han som fick aktier för 1 miljon kronor i Ehem av Hallin.

Nu kontrollerade Hallin 60 procent av rösterna i Daltek. Första åtgärden var att byta namn på bolaget till Frontyard. För att legitimera den höga värderingen av Ehem lät Hallin Claes Thimfors, revisor på Öhrlings Pricewaterhousecoopers, skriva ett intyg. Thimfors var revisor i såväl Hallins båda bolag SCH och Ehem som i Frontyard.

– Jag har inga kommentarer i detta ärende, säger Claes Thimfors.

Så köpte Frontyard Ehem för 430 miljoner kronor. Som betalning fick Ehems aktieägare 5,7 miljoner nyemitterade aktier i Frontyard.

Hallin höll tyst om att han kontrollerade såväl Frontyard som Ehem. Marknaden gillade affären och kursen steg under våren 2000 upp till rekordnivån 87 kronor.

Före slutet av maj sålde Hallin över 3 miljoner aktier i Frontyard, merparten genom sitt bolag i Holland. Försäljningen innebar ett klipp för Hallin på omkring 100 miljoner kronor, enligt DN:s källor. Hallin tillbakavisar uppgifterna.

Agerandet ledde till en infekterad konflikt mellan olika aktieägare i Frontyard och bolaget förklarades i konkurs år 2004 då alla bankonton tömts och likvida medel saknades. Ehem gick för sin del i konkurs redan 2002. Senare inleddes också en förundersökning om insiderbrott i samband med striden i företaget:

En bitter strid utkämpades mellan två ägargrupperingar,på ena sidan stod riskkapitalbolaget SCH och på andra sidan en militant minoritet som hävdade att SCH otillbörligt skott sig på Frontyard.

Under hösten 2004, begärde Frontyards styrelse en rekonstruktion av det marknadsnoterade företaget hos Göteborgs tingsrätt för att få till ett ägartillskott på 1,5 miljon.

Stefan Hallin hoppade av som vd och SCH:s företrädare lämnade styrelsen i protest mot att förslaget om ett ägartillskott inte togs på allvar. En ny styrelse valdes för Frontyard. Styrelsen begärde företaget i konkurs.

Stefan Hallin och SCH försökte i samband med rekonstruktionen ta kontroll över bolaget för att säkra ett kapitaltillskott, skriver DN.

Detta innebar att SCH-sfären en ägarandel på 37 procent i Frontyard, stod klart att aktionen skulle misslyckas sålde majoritetsgrupperingen åter ned sig till under 30 procent för att undgå den budplikt på hela bolaget som utlöses vid just 30 procent.

Det verkar inte ha blivit nåt åtal mot Hallin för insiderbrott. Efetr Frontyrad engegarde sig Hallin i ett bolag som heter Mentice AB och som sålde simuleringsprogram för läkare. Vilket verkar vara en produkt som ursprungligen utvecklats inom Prosolvia. Mentice ägs idag av ett antal riskkapitalbolag, däribland svenska Priveq som äger 25%.

Nästa gång Stefan Hallin lät höra talas om sig var när företaget Opticore såldes till det US-amerikanska storföretaget Autodesk. Ägare av Opticore var då Design Communication in Gothenburg AB. Ett bolag som i sin tur ägdes av Stefan Hallin, Lars-Inge Josefsson och Urban Lang. Stefan Hallin med partner ska även denna gång ha gjort sig en rejäl hacka. I samband med denna affär verkar det inte finnas nån kritik av Hallins agerande.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Gylling-koncernen och märkligheter
About these ads

  • Kenneth Palmestål

    Rättelser om IQTRON: Årtalen är 10 år fel, händelserna ägde rum 1998, två år efter att IQtherm vunnit NUTEKs teknikupphandling av reglersystem för elvärme, Tingsrättens märkliga dom kom 2003. Stålbladet hette från början SCH Active Investment AB men Hallin tömde det på kapital och bytte namn till Stålbladet efter stämningen. Det finns underlag till en hel bok om Stefans framfart i näringslivet och jag är inte ensam om att råka illa ut.

    • Självklart. Jag vet inte varför jag fått det 10 år fel.

      • Kenneth Palmestål

        Tack för rättelsen. Det är tydligen mitt fel, jag råkade (stressad) skriva några fel årtal i ett email till en drabbad uppfinnarkollega för ett år sedan och den texten har tydligen sedan vandrat vidare….

        • Inga problem. Fel går att rätta till. För det mesta. Och fel gör vi alla.