I sagorna är kampen mellan det goda och det onda centralt. Övergrepp är vanliga, våldet, faran och hemskheterna lurar bakom hörnet. Det är nödvändigt för att det goda ska kunna förstås. Det onda måste bekämpas, vi måste lära oss bekämpa orättvisor och lära oss att elakhet, orättvisa, hårdhet och liknande är saker som finns och som vi kommer att uppleva. Sagor är en del i detta. Även moderna sagor som Star Wars, Game of Thrones, Hunger Games, Harry Potter, Bamse osv. För en gångs skull är jag överens med Ivar Arpi i SVD som skriver att sagor inte ska saneras, inte tillrättaläggas efter den just nu rådande moralen:
Men visst förändras folksagor med tiden. Just Rödluvan handlar enligt många som tolkat sagan om sexuell mognad. Men när Bröderna Grimm samlade in sina sagor tog de bort sexuella inslag från dem. ”I den här nya upplagan har vi noggrant tagit bort varje uttryck som kan vara olämpligt för barn”, skrev de i förordet till en upplaga av ”Kinder- und Hausmärchen” från 1819. Vem vet vad vargen hade för sig med mormor i de ursprungliga versionerna? Eller Snövit och dvärgarna? Grimmbröderna levde förvisso i pryda tider vars sexualmoralism vi i dag fnyser åt. Men vår egen tid präglas av en annan, ofta minst lika kvävande, moral. Våra barn ska fostras till dygdiga medborgare, och barnböckerna får ofta fungera som instrument. Det är en sak att göra nya versioner, som till exempel den nya filmen Maleficent, en annan att ta bort allt anstötligt. Att läsa sagor är ett av de bästa sätten för barn att vänja sig vid och förstå det svåra i tillvaron. Därför bör sådant som död, hämnd, girighet och andra tunga inslag finnas kvar. Förklara hellre än att sanera. Barn begriper mer än man tror.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rödluvan, Bröderna Grimm, Sagor, Ivar Arpi, Kultur, Böcker, Samhälle
Ja, sagorna är både ett sätt att förstå hemskheter och kanske också ligger en tröst att kunna förstå. Även om det förstås inte går att förstå allt. Tack för tips som påminner mig gå på bibblan! 🙂