Ett företag, Simris Alg AB, i Skåne odlar alger som används för framställning av olja. En olja som kan ersätta fiskolja såväl som palmolja i koststillskott, omega 3-produkter, tvål, foder och mycket annat. Idag återfinns algoljan i lakrits, en del omega 3-produkter men många företag är intresserade av att använda algolja i fler livsmedel än idag. Algerna används också för att producera algmjöl, en produkt som kan ersätta fiskmjöl i många varor. Algoljan kan också användas som bränsle i fordon.
Odlade alger
Palmolja framställs från oljepalmer som odlas på stora plantager i tropiska områden. För att möjliggöra sådan odling får stora arealer regnskog huggas ner. Något som leder till en utarmning av naturen och den biologiska mångfalden. MIljöorganisationer som exempelvis Greenpeace och WWF har därför på senare år kraftigt kritiserat användningen och produktionen av palmolja:
En ständigt ökande världshandel gör att vi konsumenter allt mer påverkar förhållanden på andra håll i världen. Ofta är vi konsumenter inte medvetna om vilka effekter våra inköp och vår konsumtion har. Det behöver vi ändra på. Vi måste både reagera och agera! Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och ersatts av oljepalmsodlingar. I samband med det har människor, djur och växtarter trängts undan och fått kraftigt försämrade eller förstörda livsmiljöer.
Ursprungsbefolkningarnas hävdvunna rättigheter sätts åt sidan och lokalbefolkningarnas intressen hotas. Förutom hoten mot viktiga och ovärderliga ekosystem bidrar omvandlingen av tropikskog till stora utsläpp av växthusgaser och har negativa effekter på de omgivande områdenas tillgång till rent vatten. Men det behöver inte vara så; vi kan ställa krav på en mer ansvarsfull produktion som tar hänsyn till både natur och människor.
Utveckling med högt pris
Produktionen av palmolja ökar snabbt och uppgår nu till närmare 60 miljoner ton per år, varav 86 procent produceras i Indonesien och Malaysia. Plantagerna är extremt storskaliga och sträcker sig mil efter mil i landskapet.
Men den snabba ökningen har skett till ett högt pris. Mer än en tredjedel av de nya plantager som anlagts i Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea under de senaste tjugo åren har skett på bekostnad av värdefull tropiksskog.
Ett annat stort problem är de plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia. Här räknar man med att omkring två tredjedelar av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av oljepalmsplantagerna kommer från de 17 procent av plantagerna som anlagts på torvmarker.
Det finns förutsättningar att möta den ökade efterfrågan genom att öka produktiviteten på befintliga plantager och genom att plantera på redan avskogad mark.
Miljörörelser menar att istället för palmolja som framställs på enorma plantager så bör palmolja som odlas småskaligt istället användas och många livsmedelsföretag har hakat på:
Livsmedelsföretagen representerar 850 företag och styrelsen har nyligen beslutat man gemensamt ska verka för att svenskproducerade livsmedel bara ska innehålla certifierad palmolja senast under 2015. Palmoljan ska vara certifierad enligt riktlinjer från Roundtable on Sustainable Palmoil (RSPO) som startades av företaget Unilever och samlar en rad företag och organisationer som verkar för certifiering av palmolja.
Palmolja används för olja till matlagning, livsmedel, kosmetika, hygienprodukter, och biobränslen. Varje år produceras 50 miljoner ton palmolja vilket utgör 30 procent av världens vegetabiliska olja. Ca 85 procent av palmoljan tillverkas i Indonesien och Malaysia, men produktionen växer även i centrala Afrika. Produktionen är en starkt bidragande orsak till tropisk skogsskövlingen och hot mot den biologiska mångfalden. Exempelvis riskerar orangutangerna på Sumatra och Borneo (som till 96,4% delar människans genuppsättning) att bli utrotade under vår livstid.
Att i vissa produkter ersätta palmolja med algolja vore därmed också en vettig utveckling. Även rapsolja och solrosolja kan ersätta palmolja. Odling av dessa växter för oljeframställning har mindra avkastning per odlad yta och kräver mer vatten, gödning och bekämpningsmedel. Oljepalmsodling innebär också en mängd arbetstillfällen i de länder där den bedrivs. Något som måste betraktas som positivt.
Läs också: Algolja istället för fiskolja?
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Indonesien, Malaysia, Palmolja, Algolja, Rapsolja, Solrosolja, Skogsskövling, Regnskog, Livsmedel, Växthus, Biologisk mångfald, Greenpeace, WWF, Miljö, Jordbruk, Mat, Skogsbruk, Skog, Natur, Samhälle, Politik
Ett svar på “Algolja istället för palmolja?”
Kommentarer är stängda.