Dags att polisen tar våldtäktsbrott på allvar

Varje år anmäls cirka 6 000 våldtäkter till polisen, varav cirka 16 procent klaras upp i den meningen att en gärningsperson kan knytas till brottet. Efter flera år av kritik ska Polisen bli bättre på att utreda våldtäkter. Tidigare i veckan släppte Rikspolisstyrelsen en rapport där de bland annat föreslår att alla utsatta får rätt till målsägarbiträde, och att polisens egna rutiner för utredning och förhör struktureras och förbättras.

– Flera av förslagen är bra och borde ha införts för flera år sedan, säger Magnus Lindgren generalsekreterare i Stiftelsen Tryggare Sverige.

En del förslag slår emellertid in öppna dörrar. Så är till exempel fallet med att alla utsatta ska få rätt till en egen juridisk expert som tillvaratar den drabbades intressen, ett så kallat målsägandebiträde.

– Lagen om målsägandebiträde tillkom 1988 och sedan dess har våldtagna kvinnor i teorin haft rätt till ett målsägandebiträde redan under förundersökningen. Problemet är alltså inte behov av ny lagstiftning, utan att polisen gör det den ska; i detta fall redan i samband med anmälningsupptagningen informerar den drabbade om att möjligheterna till stöd och hjälp (t.ex. från kommunen) samt rätten till ett målsägandebiträde, säger Magnus Lindgren.

I Sverige finns idagsläget bra lagar, mycket kunskap och många verksamheter till förmån för drabbade. Vi vet alltså vad som ska göras för att på bästa sätt kunna stödja den drabbade och utreda dessa brott. Problemet är att det inte blir gjort.

– Vi är oändligt trötta på all retorik. Det är dags att gå från ord till handling också när det gäller dessa mycket integritetskränkande brott. En viktig del i detta arbeta är att klara ut vilken förmåga i form av bland annat resurser, utbildning, kompetens, organisation etc. som krävs för att polisen ska klara sitt uppdrag, menar Magnus Lindgren.

Rapporten från Polisen finns också förslag om att våldtäktsutredningar ska skötas av en grupp poliser och inte av en ensam utredare.

Det finns flera saker att göra för att förbättra situationen.

– I dag är det oklart vad man menar med begreppet ’grova våldsbrott’ eftersom brottstyperna inte räknas upp. Genom en definition som innefattar våldtäkt skulle det bli tydligt vilka metoder vi ska använda i arbetet, säger Eva von Vogelsang.

Då skulle även våldtäktsutredarna börja använda Pug, en metodhandbok för utredning av grova våldsbrott, rutinmässigt.

– Den har man redan i dag stor nytta av i en våldtäktsutredning.

Våldtäktsutredare jobbar i dag ofta ensamma, till skillnad från mordutredare som ofta jobbar i team. Eva von Vogelsang vill att våldtäktsutredare också ska göra det – gärna tillsammans med mordutredare, eftersom de skulle komplettera varandra.

– De som utreder våldtäkter har ofta kunskap om sexuellt våld men är inte alltid lika bra på hemliga tvångsåtgärder och spaningsledning. Mordutredare behöver ibland, tvärtom, fördjupad kunskap om sexuellt våld säger hon.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads