Lokala gatugäng – problem i fler städer än förväntat

Lokala gatugäng är lokalt baserade kriminella nätverk som har stort inflytande i vissa stadsdelar eller områden av städer:

I Sverige finns i nuläget 55 geografiska områden där lokala kriminella nätverk anses ha negativ påverkan på lokalsamhället. Områdena är fördelade över 22 städer – från storstäder till mindre orter och anses vara socioekonomiskt utsatta. Det stora kriminella genomslaget på lokalsamhället förefaller vara knutet till den sociala kontexten i områdena snarare än på en vilja hos de kriminella att ta makten och kontrollen över lokalsamhället.

De kriminella aktörerna i områdena tycks inte ingå i strukturerade gäng utan snarare i löst sammansatta nätverk med bred förankring i ungdomsmiljön. De bedöms generellt ha låg strategisk förmåga. Det finns dock några undantag i storstadsområdena, där ett fåtal nätverk beskrivs som mer strukturerade och anses besitta en högre strategisk förmåga.

Aktörerna kan grovt delas i ett yngre och ett äldre skikt som till viss del knyts samman av släktskap. De yngre ingår vanligen i löst sammansatta kriminella nätverk centrerade kring ett fåtal tongivande personer. Deras brottslighet är mindre komplex och består ofta av narkotikaförsäljning till missbruksledet, stölder och inbrott i närområdet. De äldre är mer strukturerade och är involverade i mer organiserad brottslighet såsom avancerade stölder och organisering av narkotikatillförseln till områdena.

Vanligt förekommande brott bland de lokala kriminella i områdena är bland annat öppen narkotikahantering, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället. Samtliga av de nämnda uttrycken manifesterar offentligt kriminell makt och blir en påminnelse om vad de kriminella aktörerna är kapabla till. Det tillsammans med aktiva påtryckningar mot lokalsamhället i form av hot, våldshandlingar och utpressning antas ligga till grund för den rädsla Polisen uppfattar finns i lokalsamhället. Rädslan tar sig uttryck i att det är svårt att få personer att delta i rättsprocessen mot de lokala kriminella.

Polisen anser att den här typen av kriminella grupperingar finns i Gävle, Uppsala, Enköping, Köping, Örebro, Eskilstuna, Södertälje, Stockholm, Norrköping, Linköping, Trollhättan, Borås, Göteborg, Falkenberg, Halmstad, Laholm, Landskrona, Malmö, Kristianstad, Alvesta, Växjö och Kalmar. I Stockholm med förortskommuner anses det finnas i 19 olika stadsdelar (räknat på annat sätt blir det 23 statsdelar), i Södertälje i 4 inräknat Salems kommun. I Uppsala anses det finnas den här typen av gängbildningar i 5 stadsdelar, i Örebro 2 stadsdelar, Göteborg 9 (räknat på annat sätt 10), Borås 1 (räknat på annat sätt 2), Malmö 3, Eskilstuna 4, Linköping 3, Norrköping 1 (räknat på annat sätt 2). I resterande städer handlar det om en stadsdel eller hela staden om den är mycket liten som exempelvis Laholm.

I många av de stadsdelar som berörs har polisen svårt att arbeta och svårt att bevsia brott. Något som av många skötsamma invånare i dessa områden upplevs som att de kriminella har makten på det lokala planet:

Begreppet parallellsamhälle används ibland i samband med beskrivningar av områdena. Vad som avsetts med begreppet har varierat och innefattat olika komponenter såsom egen rättsordning i den kriminella miljön, låneverksamhet, beskyddarverksamhet eller helt enkelt att kriminella upplevs styra och diktera villkoren för befolkningen i ett visst område. I de allra flesta utsatta områden har utvecklingen inte gått så långt att det är befogat att tala om parallellsamhällen i betydelsen alternativ samhällsordning. Dock upplevs situationen fått stor effekt genom påverkan på lokalsamhället i de utsatta områdena. Påverkan sker på olika nivåer i den lokala samhällsstrukturen där allt ifrån allmänheten till näringsliv och myndighetsföreträdare berörs.

De lokala gängen saknar ofta den struktur och den hierarki som präglar kriminella mc-gäng och tyngre , äldre kriminella sammanslutningar av olika slag. Det finns dock undantag från detta. I ett område förekommer det en slags informella rättegångar. Frånvaron av hierarki och strukturer kan vara en av orsakerna till de våldsamma konflikter som med jämna mellanrum bryter ut i eller mellan de de lokala gängbildningarna. I de områden där det finns släktstrukturer och äldre kriminella med inflytande i de lokala gängen fungerar det ofta utan våldsamma sammanstötningar:

Hot, våld eller ekonomiska sanktioner används som styrmedel både internt och externt inom den kriminella miljön i de utsatta områdena i syfte att skydda egna intressen. Bötning är ett vanligt utryck bland de yngre kriminella för att utöva makt och upplevs vara de yngres sätt att härma de äldre kriminellas beteende.

Hur maktutövningen i övrigt ser ut i de olika områdena beror på hur de olika nätverken är strukturerade. I vissa områden avgörs tvister mellan kriminella på ett strukturerat sätt. I de områdena finns även uppgifter om att ett bredare klientel vänder sig till den kriminella miljön för rättskipning. I ett område fungerar exempelvis äldre personer som åtnjuter stort förtroende i den kriminella miljön som medlare i konflikter. Påföljden blir ofta att ena parten får betala för sin oförrätt.

I ett annat område finns uppgifter om att tvister avgörs vid offentliga informella rättegångar arrangerade av tongivande kriminella. Detta verkar dock vara en enstaka lokal företeelse och har inte uppmärksammats på andra platser. I de flesta områden uppfattas maktutövning ske i en mer ostrukturerad form. Inom exempelvis den kriminella mc-miljön finns en hierarkiskt uppbyggd struktur med ett tydligt regelverk och gemensamma attribut vilket saknas bland de lokala kriminella nätverken i områdena.

Bristen på sådan struktur i de lokala kriminella nätverken medför ett större utrymme för godtycklighet och impulsiv maktutövning. Det kan vara en av förklaringarna till att många våldsamma konflikter uppstår inom lokala kriminella nätverk och att detta tar sig uttryck i grov misshandel, människorov och skjutningar. Dessa kränkningar resulterar många gånger i kraftfulla hämndaktioner vilket leder till att konflikter trappas upp.

Strukturer och stabiliserande äldre kriminella och släktrelationer finns främst i två urskiljbara områden, Södertälje (Hovsjö, Ronna, Fornhöjden och Salem) och nordöstra Göteborg med Hammarkullen, Hjällbo och Gårdsten som centrum för lokala kriminella nätverk. Även i Stockholms södra delar (Hallunda, Norsborg, Alby, Fittja, Skärholmen, Vårby osv) finns sådana strukturer:

Situationen i Stockholms södra delar inklusive Södertälje samt delar av nordöstra Göteborg skiljer sig mest från det övriga landet. I dessa områden bedöms problematiken vara mest utpräglad och fått störst genomslag i samhället sett utifrån hur allmänheten påverkas och vilket genomslag problematiken haft i lokalsamhället.

[…]

Det har framkommit att den kriminella samverkan i områdena sker i löst sammansatta nätverk där olika sammanslutningar utför handlingar tillsammans utifrån sociala eller ekonomiska motiv. Samverkan förefaller vara snarare föränderlig än beständig och ske i olika konstellationer beroende på lojalitetsband, vilken typ av handling som ska utföras och med vilken avsikt.

De kriminella individerna i områdena kan grovt delas in i två grupper: ett yngre och ett äldre skikt, där släktband till viss del förenar grupperna och ibland utgör grunden för rekrytering in i kriminaliteten. I ett fåtal områden finns även exempel på etniska och släktbundna nätverk som ofta är etablerade sedan en längre tid tillbaka. De bedöms avvika genom att de beskrivs som mer strukturerade och anses besitta en högre strategisk förmåga än andra lokala kriminella nätverk.

Den centrala verksamheten i det lokala geografiskt anknutna kriminella nätverken är framförallt narkotikabrott.

Läs mer om kriminella gäng i Sverige:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads