Satsa på sjöfartsnäringarna

Göteborg har alltid varit, är och bör förbli en stad där sjöfarten spelar stor roll. Det är den stad i Sverige som har mest sjöfartsrelaterade verksamheter i form av rederier och hamnverksamhet. En begränsad varvsverksamhet finns också kvar med ett mindre reparationsvarv och försök till att rädda ett annat. Räknas också Öckerö kommun till Göteborg finns det ytterligare ett varv och dessutom en av världens största propellertillverkare. Hamnen är Nordens största, tillika Sveriges och Norges viktigaste hamn. En stor majoritet av Sveriges rederier, skeppsmäklerier och internationella logistikföretag har sina huvudkontor eller kontor i Göteborg och världens största containerfartyg såväl som världens största biltransportfartyg anlöper Göteborg regelbundet.

För att Göteborg även i fortsättningen ska vara den viktigaste och största hamnen i Norden samt en ledande sjöfartsstad krävs naturligtvis att de sjöfartsrelaterade näringarna har möjlighet att verka. Det finns problem med detta i dag och i framtiden. Många intressen vill exempelvis ha lågbroar över Göta älv. Ju fler lågbroar ju mer problem för sjöfarten. De människor och intressen som vill ha lågbroar bortser från sjöfartens viktiga roll för Göteborg och jämför staden med Paris eller London.

En sjöfartsstad som Göteborg ska dock inte jämföras med Paris och London utan med Hamburg och Rotterdam. Att planera lågbroar som äventyrar sjöfarten är inte vettigt, utan alla konstruktioner som byggs över älven måste ta hänsyn till sjöfarten, hamnen och varvens behov. För det är inte rimligt att äventyra den klimatvänliga sjöfarten och flytta över mer last på vägarna. Det är inte heller vettigt att bygga broar som äventyrar kvarvarande varvsverksamheter så som den nya Hisingsbron genom sin utformning riskerar att göra.

För att Göteborg ska behålla sin roll som sjöfartsstad behövs också arbeten till sjöss och inom sjöfartsnäringar i övrigt. Det sistnämnda är kanske inget jättestort problem i dag, men om sjöfart, varv, rederier och arbetstillfällen till sjöss försvinner kan det bli ett problem. Däremot är det ett stort problem med arbetstillfällen och arbetsplatser inom sjöfarten. Allt fler fartyg flaggas ut från Sverige och antalet arbetstillfällen minskar i takt med det. Sjöfolksfacket Seko vill därför införa tonnageskatt som ett medel att få stopp på utflaggningen. Tonnageskatt stöds faktiskt av alla som är inblandade i sjöfartsnäringar då det innebär samma regler som i de flesta andra europeiska länder. Tyvärr har den borgerliga regeringen fördröjt införandet av en tonnageskatt i många år trots att alla intressenter är överens om att de borde införas. Det är bara att hoppas att den nya regeringen kommer att införa en tonnageskatt så fort som möjligt.

Utöver tonnageskatt efterlyser Seko också enklare regler och billigare byråkrati vad det gäller olika saker som tillsynsavgifterna för fartyg, avgifter för registrering, inspektion, farledsavgifter, behörigheter och så vidare. I dag är det nästan tre gånger så dyrt att flagga in ett fartyg till Sverige som till Norge. Sådana skillnader måste åtgärdas så att sjöfarten i Sverige kan verka på samma villkor som i andra länder.

Anders Svensson

Ursprungligen en ledare i ETC Göteborg

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

About these ads